Vardagsrasism, SD & invandring

Jag åkte buss med min kollega Anja genom stan i dag. Vi satt vid säten nära barnvagnsplatsen, där en svensk man stod med sin dotter i någonslags mindre rullstol. Snofsigt klädd, blond och runt trettiofem år. Snart kom två personer med arbaisk bakgrund på med sina två barnvagnar (ett barn i varje vagn). Kvinnan hade sjal och mannen frågade den svenska mannen om han kunde ställa dotterns stol vriden åt andra hållet så att han också kunde rulla in. Då fräste svensken:

- Den ska egentligen inte stå så. MEN DET SKITER VÄL DU I!!!

Sen ställde han den ändå så att den arabiska mannen kunde få komma in och bussen började rulla. Den arabiska mannen sa då till att svensken inte har rätt att vara otrevlig, att båda två har barn och att ingen ska skrika åt honom utan anledning. Kvinnan med slöjan sa till sin man på arabiska att "lugna dig, bry dig inte, säg inget".

Efter några hållplatser sa arabmannen något och plötsligt såg herrarna ut som bästa vänner. De bad om ursäkt och skojade. Bra det, tänkte jag och tyckte att de borde skämmas inför sina stackars barn.

Ett av många exempel på när det "bubblar till" i dagens Sverige. Irriterande invandrare ska minsann tränga sig på, de fattar inga regler och deras runda kvinnor går beslöjade i 30-graders värme.

Jag hoppar raskt över till ett teveinslag som jag såg i går: SVT-24:as sämsta utfrågare hade Jimmy Åkesson, Sverigedemorkraternas führer, på besök i Korseld. Åkesson fick fritt slänga fram vilka siffror eller åsikter som helst utan vettiga journalistiska motfrågor.

Det är däremot ett friskhetstecken att han får komma till tals och säga vad han vill. Jag har tidigare kritiserat bl a kristdemokraternas ungdomsförbund som "väljer" meddebattörer med "samma värdegrund". Nu ser jag i för sig inte så extremt stora skillnader mellan somliga kristdemokrater och sverigedemokrater, men det är oviktigt i sig. Vad det egentligen är frågan om är att det är lättare att vifta bort "onda människor", än att fråga sig varför och hur det kommer sig. Människor upplever ett problem - och har spännande nog helt olika perspektiv. Låt oss se på 'extremerna';

1) En sverigedemorkat menar att problemet är invandring i sig, invandrare ska assimileras och anpassa sig - det sker inte i dag.
2) En liberal säger att problemet är ett reglerat och felaktigt system som inte klarar av porösa gränser.
3) En socialdemorkat (medflera, räkna in 7 riksdagspartierna) påstår att problemet är rasism. "& rasism ska vi ha nolltolerans mot, därför vägrar vi debatt."

Att ständigt ödsla energi på nr 3 är för det första principiellt ohederligt. Det kanske leder till att sätta ett politiskt och socialt-kulturellt tryck på folk att inte prata om saker, men i längden fungerar inte ens det. Att som Sverigedemorkaterna "stoppa invandringen" för att bevara kulturarv och jox är också lite väl sent påtänkt. Se er om. Vakna!, för att använda era egna ord.

Att socialdemokrater (mfl) duckar för problemen är delvis förståeligt. De är beroende av nuvarande situation och kommer inte att ändra sig. Vad som däremot borde existera är en bredare debatt som förs av liberaler. Nej, jag syftar inte på det Rojas framför. Precis tvärtom: prata inte om integration. Prata om självförsörjning i första hand. Då har folk möjlighet att själv välja hur assimilerade, integrerade eller segregerade de vill vara - utan kostnad.

Nu tror jag inte att Sverigedmeorkaterna kommer in i Riksdagen. Men det är inte framförallt av rädsla för att de ska få sympatier som debatten ska tas - det är för att det är rätt, helt enkelt.

(Om Jimmys ögon tittar förbi: maila mig gärna hur och varför du får fram siffran till 100 mdkr? sakine@liberal.se)