2006-01-01

1-års jubbi

Denna blogg fyller sitt första år i dag. Jag vet inte vad som fick mig att börja blogga för ett år sedan. Ett komplement till skrivandet i tidningen, kanske. Oredigerat, direkt och snurrigt. Då är det som roligast.

Hipp hipp hurra! Leve bloggen.

Om jag inte minns fel var det ingen mindre än Lindholm som tipsade om sidan där det bara var att klicka lite och vips så var bloggen framme. Jag fortsätter att härmas lite.

Madon om Madon
En intervju av Sakine om Sakine.

Hur känns det?
- Finfint! Riktigt kul att det knatar hit lite läsare då och då.

Hur kom du på namnet "Sakine"?
- Trist val, kan tyckas. Men jag kom ärligt talat inte på något bättre. Hade att välja mellan SAKI och SAKINE. Med tanke på att jag inte har något emot att vara offentlig och gillar mitt namn blev det som det blev.

Vad är det roligaste med att blogga?
- Byta åsikter med olika sorters människor. I bloggvärlden är avstånden små, även om avstånden mellan åsikter är enorma. Sånt är kul. Jag gillar alla slags krockar.

Har du någon inspirationskälla?
- Jaa...jag brukar tycka att inläggen på subjektiv, louisep, bloggdizz, Wille, federley med flera är läsvärda. Hoppar runt en hel del. I bland händer det att man hamnar på roliga vänsterbloggar också. Den sämsta bloggen är och förblir gringobloggen. Ledsen, men den suger len. Tidningen är roligare.

Vad är det tråkigaste med att blogga?
- Inlägg från anonyma bloggare som "gömmer sig" för att våga skriva något.

Vilken bloggpost har gett flest träffar?
- Jag vet inte hur man ser det, men rollspel (!) och kommentarer om Rojas brukar nog höja antalet inlägg. Ofta händer det att folk i diskussionen kommenterar mina blogginlägg eller via mail. Vet inte om det gäller för alla bloggare, att folk läser mycker mer än vad det skrivs inlägg. Förmodligen är det så.

Vad är det tråkigaste som hänt?
- Inget. Faktiskt. Eller jo! När jag på federleys blogg tänkte högt om Ungvänsters ordförande. Jag kände mig lite missförstådd, om man säger så. Med all rätt. Man kan tycka att folk är patetiska, utan att anspela på utseende. Vill jag att folk slutar kommentera min hårfärg, bör inte heller jag kommentera plastdockeliknande blondiner som leker radikalfeminister (då har man liksom inte fattat något, eller så hycklar man) och beter sig som apor mot oliktänkande.

Varför länkar du inte till andra bloggar?
- Ärligt? Jag vet inte hur man gör. Finns så många sköna bloggar och jag brukar studsa från den ena bloggen till den andra för att komma dit jag vill. Bökigt? jo. Jag ska skärpa mig. Det kan bli ett extra nyårslöfte, att hotta upp bloggen lite och försöka fatta basic datanörderi.

Hur kommer det andra året att bli?
- Skitkul, förstås. Valår och allt. Jag fortsätter skriva i City (för exakt ett år sedan var det inte lika klart - skäll skäll efter den harmlösa texten om bebisarna som skrek 'gååu håååme'), så bloggandet känns som en naturlig del i det hela. Jag gillar att få ut och växla åsikter. Förhoppningsvis växer bloggvärlden, åtminstone i läsare. Kan göra valrörelsen lite piffigare.

Har du någon avslutningshälsning?
-Ja, GOD FORTSÄTTNING alla kära läsare!

22 kommentarer:

Wille sa...

Hmm.. kan du utveckla lite varför det inte var klart att du skulle fortsätta skriva för City och "gååu håååme"?

Fanns det något samband mellan tveksamheten och skriveriet om "gååu håååme"?

sakine sa...

Hej hopp,

Jo så här: Tidningen lackade lite. Jag fick in en krönika som fick Byggnads att flippa. Rubriken löd i stil med "Barnrumpor buar åt letter". Du kan ju gissa vad den gick ut på ;) Hittar den dessvärre inte (sparar alla texter, dock inte digitalt). Efter det var jag nära att hoppa av själv. Blev skitförbannad, byggnads fick replikera med en massa lögner. Jag klippte av mig håret (själv) innan jag sansade mig.

Efter det har det varit ganska lugnt. Är man tjugofem (eller tjugofyra som när jag började) och ganska kaxig kan det också finnas fördelar med att bli dämpad i bland (inte minst med tanke på alla stollar där ute i läsarkretsen). Även om jag önskar mycket högre tak, generellt sett.

Hur länge har du bloggat då?

Wille sa...

Sen mars, men Blogger raderade hela min blogg av misstag i höstas, så det är bara en tre månader som syns.

Det är väl en viss skillnad på "dämpad" och "tystad" visserligen.. Blir stollarna för närgångna är det bara att skaffa en hagelbössa att ha under sängen! :D

Det gäller att våga stå emot den politiska korrektheten, svenska förbannade koncensus kulturen och skenheligheten. Fast ibland måste man ju tyvärr kompromissa för att inte bli tystad helt (att inte få fortsätta att skriva är väl värre än att tagga ner några grader).

sakine sa...

...hagelbössa jo :) Jag ska ju till USA i sommar, kanske kan pilla ner något i handbagaget.

Jomen det är ganska okej att bli lite dämpad i bland om man vill få fram en poäng till en bredare massa. Däremot vägrar jag anpassa mig till riktiga idioter. En jag känner brukar tala om för mig hur hennes halvrasistiske väninna, "medelsvensson", brukar störa sig på mina texter. Misstänker att hon i all välmening vill att jag "tänker på vanliga svenskar". D v s såna som stör sig på liberala åsikter om arbetskraftsinvandring, befrielse från folkhälsoinstitutet och alla äckliga bidrag till höger och vänster. Jaha, så intressant att pantskallar stör sig. Kul för dem.

Konsensuskulturen kan vara jäkligt tröttsam. Men det är värt att tagga ner en grad för att få gnälla liiite :o) Det finns ändå guldkorn bland krönikörer, bland annat min kompis Nima på samma tidning. Och Anna Eklund på aftonbladet samt Boris Benulic förstås.

Jag hoppas många ser till att nappa när tidningar söker nya krönikörer. Finns många i bloggvärlden jag gärna hade sett skriva på papp.

Peter sa...

Hehe, jag har varit krönikör på en liten norrlandstidning förut. Försökte dessutom övertyg City om att de behövde mig som motpol till dig, men jag tror inte de tog mig på allvar =)

Börjar klura på varför jag aldrig blir tagen på allvar...

sakine sa...

doyobi din skurk! där ser man.

fuling där, som om det inte redan finns motpoler till mig! jävla vänsterslödder ;-)

hehe...jag skrev åt någon norrlandstidning i somras parallellt med City...vad hette den nu igen. Just ja, Västerbottenkuriren. De var jättesöta och svarade "utmärkt text" och liknande varje gång man mailade in något. I Stockholm är det något råare attityd på redaktionerna ;)

sakine sa...

...och tur är väl det, med tanke på vänsterfjollor som försöker nästla sig in som 'motpoler'. Bah!

Fredrik Lindholm sa...

Här är en bättre länk till mitt goda exempel: Lindholm om Lindholm.

Och här är ett till exempel: Oskorei om Oskorei.

P.S. Orden "mogna", "dämpa" och "tystna" är vattninga abstraktioner för oss som insett att pennan och svärdet är två aspekter av samma sak.

sakine sa...

Lindholm, om du tar dig ner från sagovärlden/rollspelsfantasierna för en sekund ska jag förklara.

Pennan är lite snårigare. Det borde du ha märkt när de flesta av dina motioner till luf-kongresser avslås. Inte för att de föreslår puckade saker - utan för att de är skrivna på ett lite för...konstigt sätt. Bara ett exempel.

Med svärdet behöver man inte tänka på sånt.

I f s beror det kanske lite på vad du vill. Övertyga eller bara panga på med åsikter som ingen bryr sig om?

Peter sa...

saki: haha, jag förstår om VK inte vågade klaga på dina texter... stackarna var väl vettskrämda.

Och om jag minns rätt så skrev jag till City att du var den enda läsvärda krönikören de hade, det du... så det var inte direkt illvilligt ;)

sakine sa...

Doyobi, men dåså, no hard feelings i så fall ;)

Hehe...nja, jag skrev faktiskt ganska balanserat och torrt till VK. Minimerade stockholmskan rejält. Man vet aldrig med norrlänningar...

Vilken norrlänning skrev du för?

Peter sa...

"Man vet aldrig med norrlänningar..."

Men va nu? Nu blev det hard feelings igen... passa sig lite!

Jag skrev inte för någon morgontidning utan en gratistidning som gick ut i västerbottensområdet... tyvärr var det en kortlivad tidning och tyvärr fick jag inte skriva så mkt politik utan de ville göra mig till en manlig Carrie Bradshaw... huvvaligen.

sakine sa...

Jonas, hehe...ja, men du vet väl att Lindholm är seriös? Det är nästan det är som är roligast.

Haha...

sakine sa...

Huh, Doyobi: är du...norrlänning? Sorry i så fall :P

En manlig Carrie Bradshaw...? Urk. Hoppas du hamnar någon annanstans. Är det inte lite Gringo över dig?

Peter sa...

saki: born & bred i norrland, ja... stockholmare sen november. däremot blev jag aldrig någon carrie tackålov... det har du väl förstått av min blogg?

gringo? vad menar du? borde jag bli förolämpad igen?

Fredrik Lindholm sa...

Det kan inte vara så att ni inte vill förstå texter där begreppen "socialt ansvar", "jämställdhet" och "liberal feminism" lyser med sin frånvaro?

sakine sa...

Jonas, jag skiter egentligen rätt rejält i en darrläpp som fungerat som de flesta maktgalningar i Mellanöstern.

Men jag får ge Lindholm lite credd för sin humor. Han når liksom klimax när det kommer till utrikespolitik.

sakine sa...

Doyobi: Nä, vad nu! Du borde ju ta allt jag skriver som positivt. Jag tycker faktiskt att gringosarna lyft upp sig sedan starten.

Det var nog mest din beteckning frihetslig socialist...som fick mig att pussla lite.

Peter sa...

Sakine: Okej, from nu ska jag ta allt du skriver positivt.

Är gringo frihetliga socialister? Förstod inte kopplingen...

Har inte läst mkt av dem ärligt talat, men jag tror inte att det räcker med att morsan är norska och att jag bor på Blåkulla (="nysvenskt" område) för att jag ska ha något gringo över mig.

Att vara vit är ett state of mind och jag kan varken dansa eller hoppa =)

sakine sa...

Ååh, Blåkulla ser så mysigt ut =) Nästan i klass med Flempan.

Nä, Gringosarna är väl allmänt vänster bara. Eller PK.

Fredrik Lindholm sa...

Ja, och jag vill att utrikespolitiken skall vara så enkel som möjligt med så få stater som möjligt.

sakine sa...

Jaha, en slags statslös kula med en massa patrioter som du själv?

Fin utopi.