2008-04-11

Svar från gifta-sig-vitt-Roya

Jag skrev ett inlägg häromdagen, och fick nu svar. Och jag skrev ett svar till Roya i kommentarsfältet:

I din analys smyger en väldigt intressant mening in:

“…utan att det värderas efter hur mycket svensk du anses vara och hur mycket eller lite du kritiserar rasismen i Sverige.”

Att ha en svensk partner gör nog att omgivningen ser dig som mer svensk i kulturell mening, ja. Det är lätt att skriva under på. (Även om jag för min del tror att det också har att göra med vem du uppfattas som, som person; en del av din pojkvän eller om han ses som en del av dig.) Så ja, omgivningen utgår från att invandrarkvinnor som “gifter sig vitt” är ‘mer svenska’. Och det finns en skillnad mot invandrarmän som ‘gifter sig vitt’: folk utgår från att invandrarkvinnan har ‘brytit upp’ från traditionella normer. Men det antagandet börjar bli förlegat. Vi är ganska många vars föräldrar inte bryr sig om etnicitet på våra partners.

Det andra du skriver “hur mycket eller lite du kritiserar rasismen i Sverige” sätter nog fingret på det jag ville få fram med mitt inlägg. Att det egentligen handlar om att liberala tjejer/kvinnor just är liberaler.
Eftersom ni inte tycker att höger eller liberala invandrarkvinnor tar upp rasismen i lika hög utsträckning som vänsterkvinnor finns här något lurt. De kanske gör så för att vinna makt? De får ju onekligen makt av att “bli mer svenska”. Ni misstänker det här, om jag förstår er rätt.

Och här skulle jag vilja skrika: men vi har ju för i helvete olika analyser av samhället. Inkluderat analyser om rasismen, som åtminstone jag ser som ett mer komplext fenomen än den traditionella vänsteranalysen (Läs bl a: http://www.expressen.se/1.839521).
Det hela är egentligen enkelt: Vi _tycker_ olika.
Hade jag velat gå en bekväm väg hade jag antagligen valt att inte skriva om politik. Det är inte så få jobb jag har riskerat på grund av mina - i svenska ögon sett - ibland extrema liberala åsikter. Och jag bryter från normen när jag hamnar i en panel, där folk innan diskussionen antingen tror att jag är kommunist, miljöpartist eller från Gringo.

Jag förstår din maktanalys. Men den fungerar bara halvvägs.

Ps. Kopplingen till Vilks haltar. Ingen har önskat inskränka din yttrandefrihet eller hotat dig. Ds.

-------------------

Intressant område. Men vänstern har verkligen ljus bild av tillvaron för liberaler.

5 kommentarer:

Vasserman sa...

Socialister/radikala kollektivister (som jag inte tycker ska kallas för vänster) baserar alltid sin analys på identitet. Det tror inte på individuell, intellektuell ställningstagande, all åsikter för dem är bara ett sätt markera tillhörighet till en viss grupp. Detta är deras sätt att förneka förnuft. Därför ska dem aldrig se dig som människa som kom fram till vissa åsikter. Det ska alltid heta att Sakine bytte identitet - och åsikterna följde efter.

sakine sa...

Vasserman, mitt i prick.

"Försvenskade husnegrer". Det kan ju aldrig bara vara en person - kvinna OCH invandrare! - som tycker som man själv inte tycker.

Anonym sa...

...när jag hamnar i en panel, där folk innan diskussionen antingen tror att jag är kommunist, miljöpartist eller från Gringo.

Hahaha! Men hur funkar det sedan, har du inbjudits till samma panel mer än en gång, dvs efter att dom insett "sitt misstag"?

sakine sa...

RL, jomen arrangörerna brukar jag varna i god tid. Men när man är på plats och ska hälsa på andra paneldeltagare (& annat löst folk) kommer fördomarna fram.

Gringo känns nog allra värst. "Hej, så du är från Gringo?"

När det gäller ämnesval har jag nog chockat mest genom att i en radiodiskussion säga att "Jag är inte intresserad av miljöfrågor". Fan vad sura folk blev. Hysteriskt.

Antas alla kvinnor (eller var nu skon klämmer) bry sig om miljöfrågor?

Jag är så trött på konsensuskultur. Kombinerat med identitetsfixering är det riktigt tröttsamt.

Anonym sa...

Gringo känns nog allra värst. "Hej, så du är från Gringo?"

:oDDD ...men du har väl varit gäst på en av deras fyllefester (tycker mig minnas ett sånt inlägg), så dom kanske känner igen dig i den vevan.

När det gäller ämnesval har jag nog chockat mest genom att i en radiodiskussion säga att "Jag är inte intresserad av miljöfrågor". Fan vad sura folk blev. Hysteriskt.

Antas alla kvinnor (eller var nu skon klämmer) bry sig om miljöfrågor?


Japp, många kvinnor förväntar sig att alla kvinnor ska bry sig om miljöfrågor.

Jag är så trött på konsensuskultur. Kombinerat med identitetsfixering är det riktigt tröttsamt.

Men här har vi faktiskt något typiskt kvinnligt, som man skulle jag knappast skänkt detta med konsensuskultur o identitetsfixering en tanke ;)