Gott nytt år!

OK, jag får öva på det där med att fota, och visst, jag ska putsa min stora spegel. Men klänningen är väldigt cool och innan de sista timmarna av 2008 försvunnit vill jag passa på att önska gott nytt år! Och mycket fest ikväll.

Första gången jag nämns i DN Kultur

..., tror jag, utan att en arg kurdisk farbror (läs: Kurdo Baksi, Mustafa Can) som stör sig på liberaler är i farten. Lisa Irenius skriver i dag en kortis på sidan 2 om nya numret av feministiska Bang. Hon nämner där en text jag skrev om att kvinnor borde bli egoister. Irenius skriver att det finns några poänger i resonemanget, och vidare:

Men att allmännt hylla egoismen är problematiskt. Ska feminismen innebära att kvinnor blir som män?

Jaaaaaaaa. Så kan man uttrycka det. Kvinnor ska kunna agera "som män" (dvs bli män enligt likhetsfeminister) utan att få dåligt samvete av moralister som dyker upp och skambelägger. Det positiva med den manliga könsrollen är just att män inte skäms för att tänka på sig själva. Det ses som naturligt att en man kräver hyfsad lön, säger nej till överflödiga uppgifter och ser framgång som positivt. Visst kan också det ha sina nackdelar, såsom krav på ständig prestation, men varför skulle altruism vara ett bättre alternativ?

Obalans uppstår när en del av befolkningen är martyrer (kvinnor), och den andra delen egoister (män). Egoistiska kvinnor slår två flugor i en smäll; kvinnors liv värderas högre, kvinnor är inte enbart till för att tillfredställa omgivningen. Och balans uppstår; en egoist låter sig inte förtryckas.

Små funderingar om träning

Vad är "normalt" att ta i benpress? Muskelkillarna på gymmet håller sig runt fjuttiga 50 kg, jag har tjuvkikat flera gånger. Själv tar jag lätt 80 kg. Märkligt, eller märkligt? Nu går det bra att springa 2 km under 9 minuter, 9.30 minuter är maxtid på löptestet för män som vill bli poliser. Den som är kvinna och vill bli polis, eller samtliga som vill bli fotbollsdomare (11-manna) kommer undan med under 10 minuter. Det jag undrar här är hur småglin lyckas springa så attans snabbt. För de flesta ungar är 9-10 minuter en evighet för 2 km. Hmm. Egentligen är mina armar mitt största problem. De är alldeles för tunna, svagare än benen och dessutom överböjda; för mycket gymnastik som barn kan tydligen ge gummiarmar (de böjer sig te x för mycket om jag gör volter). Jag försöker träna upp dem. Här tar muskelkillarna dubbla eller ännu fler kilon. Eftersom jag kommer att behöva släpa en docka som väger säkert nästan 20 kg mer än jag själv måste armarna hänga med. Just ja: hur ofta bör man styrketräna (armar)?

Dessutom undrar jag om inte självaste Kodjo tränar på samma förortsgym.

Årskrönikor i bloggosfären

Få saker här i världen gör en så glad som att dyka upp i olika årskrönikor.

Mattias Svensson skriver:
Tidningen City drällde bort sin främsta kolumnist Sakine Madon när redaktören Mikael Nestius än en gång gått bakom ryggen på henne. Fokus Martin Ahlqvist framstod också som en genuin fårskalle när han försökte vifta bort Sakines relevanta kritik mot Fokus integrationsrankning.

Socialdemokraten Tomas Hartman:
34. Årets liberala bloggare: Sakine Madon. Både trevlig och klok - trots att hon är liberal ;-)

Gurgin skriver i sin nyårskrönika:

En grupp turkiska akademiker och intellektuella utfärdar den 18e december en offentlig ursäkt för det armeniska folkmordet i en nystartad internetkampanj. Detta väcker debatten kring det förnekade folkmordet på nytt. Sakine Madon skrev om detta i Expressen, Gulan Avci och Fredrik Malm skrev även om det i sina bloggar.

Jag skrev redan i fjol en krönika för Neo om hur samhällsdebatten skulle te sig 2008 (nr 1 2008, "Ett mörkt år för liberaler"), och hade nog några rätt trots några helt galna gissningar. I kommande nummer av Neo skriver jag om 2009. För liberaler blir det tufft. Och tur är kanske det; det är i motvind det är roligt att debattera och opinionsbilda.

Skånskan och judarna

Det här var det märkligaste jag läst på ett tag.

"...Rahm Emamnuel, ledamot av representanthuset, en drivande och aggressiv politiker, dessutom med judiskt påbrå, hans mellannamn är Israel."

Och om han är jude? Vadå "aggressiv" politiker? Som om det inte räcker att peka på människans politiska uppfattning. Tänk er svenska skribenter skriva om "aggressiva politiker" med "muslimskt påbrå". Vad är poängen?

Läs mer hos Jonathan.

Lättare ta körkort?

Det är väl ändå inte korrekt. Skillnaden mot tidigare är att Vägverket LÄT folk vänta med uppkörningen i mer än två månader. Fixar man teorin nu, men inte uppkörningen inom två månader, får man göra om båda testerna. Och varje år tillkommer nya påhitt. Nyligen tillkom meningslösa "handledarutbildningar" alla som ska övningsköra privat måste gå tillsammans med den som ska lära ut. I år fick vi lära oss en massa om "miljövänlig körteknik" för att klara testerna. Nästa år kommer ytterligare kurser i säkerhet och kunskap om alkohol och droger. Det skulle inte förvåna mig om privat övningskörning förbjuds, eller om körkortsinnehavare måste göra om körtester årligen.

Ps. Jag känner dessvärre mig medskyldig till att ha bidragit till statistiken Vägverket skryter om. Ds.

UNT: Turkiet har lång väg kvar

Den här ledaren är utmärkt, som så många andra texter som skrivs på Upsala Nya tidnings ledarredaktion. De skriver:

Någon gång blir förhoppningsvis Turkiet upptaget i EU. Landet har en självklar historisk hemortsrätt i Europa. Men det är långt till EU-medlemskapet. Den dag Leyla Zana kan tala kurdiska i parlamentet utan att kastas i fängelse tio år, när hon och andra politiskt aktiva inte riskerar förföljelse, då, men bara då, bör Turkiet välkomnas in i den europeiska gemenskapen.

Jag ser gärna Turkiet i EU. Men det kan inte ske genom att EU ser mellan fingrarna på uppenbara demokratiproblem.

Om jag skulle anställa en reporter...

...skulle Gurgin, som skriver på Aftonbladets debattsida i dag, definitivt dyka upp i tankarna. (Trots att han "med kärlek" var en av dem som mobbade mig för bylinebilden).
Så mycket energi i en enda människa.

Dagens kolumn

Om folkmordet.

Uppdatering: Gulan Avci skriver ett läsvärt inlägg på sin blogg. Hon skriver:

Den som tror att Turkiet kommer tvingas göra upp med oförätter när de väl kommit med i EU har fel. Den dagen Turkiet blir medlemmar kommer inte något annat land kunna tvinga dem till något. Därför är det viktigt att den processen förs nu.
Nästa vår kommer folkmordsfrågan upp på riksdagens bord igen, då hoppas jag att fler har mod att trycka på ja-knappen.

Jag undrar hur det skulle se ut med dagens Turkiet som EU-land. Skulle landet demokratiseras snabbare? Om medlemsförhandlingarna ska gå ut på att länder som Sverige anpassar sig till de antidemokratiska krafterna i landet - som ivrigast förnekar folkmord och att kurder ska behandlas som människor - finns risken för motsatsen.
Uppdatering 2: Gurgin; Att erkänna eller att icke erkänna, samt Jonathan.

Folkmordet på kristna

Det här är intressant. Dessa modiga författare, akademiker, konstnärer och journalister applåderar gissningsvis inte den svenska riksdagens fega hållning (direktlänk till LT verkar borttagen).

We shall overcome

SvD:s Gudmundson skriver kul om pinsamheterna tidigt 90-tal. Jag kan se klippet hur många gånger som helst. Gudmundson ställer frågan: Skulle en politiker i dag begå samma tabbe som Friggebo och Bildt gjorde i Rinkeby, eller är man proffsigare (och känsligare) i dag?

Känsligare, jo. Svårt att misslyckas. Men mindre pinsamma? Här exempel på vänsterpartiets safariutfl..."rundvandring" i Rinkeby mm. Eller varför inte musik med Muf-Niklas "Upp med tändarna".

Eva Franchell om studenter

En medborgerlig rättighet?

Aftonbladets ledarskribent och jag tycker olika synd om dagens studenter. Min erfarenhet efter 4 ½ studieår är att studenter generellt sett är en högljudd och bortskämd skara. Värst av allt är att de, via SFS och andra organisationer, ständigt kräver generella bidragshöjningar med hänvisning till de studenter som faktiskt skulle behöva hjälp. Franchell skriver:

”... det är dags att bli vuxen och ta ansvar”, skrev Sakine Madon i en krönika i Expressen just när höstterminen startade. Beskäftigt borgerligt ansåg hon att studenter minsann hade råd med chailatte på hippa fik och ett kostsamt uteliv. Behövde de mer pengar, fick de ta sig ett jobb.

Japp, korrekt uppfattat. Extrapengar till diverse nöjen får man fixa själv. Men jag tror det där med "borgerligt" inte riktigt stämmer. Jag har skrivit om bortskämda studenter så många gånger att jag inte riktigt vet hur många, och av alla reaktioner att döma håller mestadels folk från arbetarklass med mig. En grupp äldre gör också det.

Trevligt att Franchell plockar upp den gamla tråden. Jag skrev om nudelmyten här. Och refererade till Franchell:

Eva Franchell på Aftonbladets ledarsida skriver vidare att två personer som heter Mia och Wilhelm, som letar studentbostad, förtjänar "både studiero och kärlekslycka" (20/8). Och den som kan fixa det är tydligen utbildningsministern. Ge mer pengar till de arma studenterna, vädjar Franchell.
Som alltid inför terminsstarten riktas tårögda blickar mot politikerna.

Läs även Karl Rydås text på UNT från tidigare i år.

Rätten till sin död

...måste bara tipsa om Louise som skriver bra om dödshjälp. Också Karin Olsson skrev om frågan i förra veckan. Via Öholm läser jag att hela två av tre är för dödshjälp. Vilket är bra. Och knappast på grund av att "materialismens samhälle hjärntvättat oss alla i högre eller lägre grad". På SVT Debatt hörde jag nyligen att en son som hjälpt sin sakta döende mamma att dö ska sättas i fängelse. Uselt.

Mohammedsson eller Soldikt?

Folk byter tydligen efternamn oftare. När jag bytte från Bahceci - ett påtvingat efternamn - till släktnamnet Madon (male Madon = familjen/släkten Madon, från en förfäder som hette Mad) för några år sedan var det nästan lika krångligt som att ta körkort. Patent- och registreringsverket skulle ha dokument från Turkiet och en historiker från Uppsala universitet fick skriva ett intyg på att namn i regionen ändrades efter Turkiets efternamnslag på 20-talet. Annars skulle några juggar som inte ens bodde i Sverige längre - onåbara såklart - skicka intyg på att jag fick ta "deras" efternamn.

Apropå namn är det märkligt att kvinnor fortfarande inte får byta till manliga namn, och att män inte får byta till kvinnonamn. Själv har jag ett manligt mellannamn, även om det förekommer att kvinnor heter det. Förstår inte varför reglerna måste vara så konservativa här. Men det är bra att namnlagen tolkas alltmer liberalt.

"Du är ful på fotot. Har du sminkat dig vit?"

Häromkvällen sa två personer (han och hon) att jag är ful på Expressenfotot. Det skulle jag kunna leva med. Men de sa också att det ser ut som om sminkat mig blek som kvinnor i södra Kurdistan. En del kvinnor där har verkligen hysteriskt mycket smink och använder bland annat ljust puder. Usch. Förhoppningsvis tror ingen att jag använder vitt puder. För nej, jag har inte ens smink på bylinebilden! Men jag kanske får börja ha brunkräm. Eller så får tidningen anpassa ljussättningen också för oss som är mörkare än genomsnittet.

Mediesveriges bråkigaste kvinnor

Ännu en seg lista. Well, det är trots allt Passion for business som ligger bakom den. Skulle Linda Skugge vara bråkig? Kom igen, det är 2008 och Linda skriver om sin familjebil och att kvinnor och invandrare ska driva företag. Zzz. Här kommer lista på riktiga bråkstakar:

1. Lisa Magnusson. Trots sin ringa ålder stabilt bråkig.
2. Dilsa Demirbag-Sten. Motivering överflödig.
3. Åsa Linderborg. Läskig.
4. Petra Östergren. Behöver inte ens säga ett pip.
5. Nabila. Kommer undan med allt. Bara en sådan sak.
6. Nina Lekander. För att hon jämte Göran Skytte hånade troende i tv.
7. Hanne Kjöller. Gör DN lite roligare.
8. Anna Svensson. Riktar kritik dit ingen annan siktat.
9. Katrin Schulman. Synd bara att hon ber om ursäkt.
10. Elise Claeson. Behöver bara vara sig själv.

(Jag utesluter kvinnor på sidan jag själv skriver på).

Uppdatering: Lisa tar det, naturligtvis, som en komplimang. Även Pressrummet uppmärksammar.

Men vaffan...vadå djurrätt?

Nu upprörs folk över att djur får VÄNTA innan de slaktas. Djuren "stressas" tydligen av det. "Det leder till att djur lider och skadar varandra, i värsta fall så svårt att de måste avlivas."

I värsta fall? Oj, oj, oj då. Så gulligt att vi värnar om de stackars djuren. Som är på slakteri. För att ha en fridfull tillvaro utan stress och hemskheter. Typ. En rosa dunkudde av högsta kvalitet var till alla djur som anländer till hote...slakteri! Minst!

Don Kulick är en av få som ger lite perspektiv.

"De rödgröna"

Mycket rödgrönt just nu. Jag tror att alliansen tar hem det 2010. Det blir jämnt, men borgerligheten leder trots allt i grenen opinionsbildning. Så sent som för någon vecka sedan trodde Ohly att det är en valvinnare att höja skatten även för låg- och medelinkomsttagare. (Kanske tror han fortfarande det). Även i skolfrågor, integrationsfrågor och mycket annat har alliansen ett övertag. Det ser inte ut att ändras på ett tag.

Om det spelar någon roll hur det går 2010? Inte så värst. Oavsett block håller sig den som styr till mitten. Alliansen är bättre i opposition. S är det inte. Dessutom blir det mycket EU 2009. Jobbigt för alla partier utom för v och sd.

Dagens krönika om kvotering

Här. Och här är Centrum för rättvisas rapport om hur stor andel män som ges förtur till högre utbildning, och vilka utbildningar det framför allt gäller. Helt sjukt.

Heja Camilla

Modigt. När rökförbudet infördes för några år sedan var jag fortfarande aktiv i liberala ungdomsförbundet. Vi var ett litet gäng som varje år kämpade envist för att förbundet inte skulle ta ställning för förbudet. Få frågor var så ideologiskt laddade som frågan om rökförbudet.

Ayn Rand och objektivismen

I tisdags kväll var jag på Timbro och pratade Rand med Mattias Svensson och Boris Benulic. Det var väldigt intressant. Särskilt Mattias har läst i princip allt om och av Rand. Boris är också alltid kul lyssna på. Det finns ju seminarier där folk vill prata mycket om ämnet när seminariet tagit slut, och det här var ett sådant. Bland andra Maria Byström var på plats och har lagt upp några bilder.

Eftersom det alltid kan bli lite snårigt när man kufar om Rand sammanfattar/förtydligar jag mina invändningar mot objektivismen här:

Utöver rätten till liv, rätten till egendom och rätten till frihet är etik – våra egna och personliga värderingar - en "subjektiv lyx", som Rand sarkastiskt kallar det. Den grundläggande liberala principen; att så länge folk inte skadar andra människor bör de ägna sig åt vad de vill, räcker inte för objektivister. Det finns en längtan efter att kunna peka ut så kallade objektiva "liberala dygder" och "liberala ramar". Rand skriver exempelvis om hederlighetens dygd, ärlighetens dygd, självständighetens dygd, produktivitets dygd och stolthetens dygd. Hon menar att man måste vara moraliskt ambitiös, att man aldrig får agera som en zombie och så vidare. Hon tvekar inte att leka smakdomare (objektivt sett bra konst, respektive objektivt sett sämre konst), och hon - likt de flesta vänsterfeminister - ser inte hur folk kan ha "känslolöst" sex. Romantiiiik, upprepar hon.

Liberalt? Inte så värst. Det är inte så konstigt att hon distansierade sig själv från libertarianer, från anarkistiska “libertarian hippies” eller "right wing hippies" som hon själv sa.

I den svenska debatten är det vanligt att Rand nästan automatiskt kopplas ihop med libertarianismen, läs exempelvis Kjell Häglund och Martin Gelin. Visst är Rand förförisk. Men väldigt få libertarianer omfamnar hela paketet.

McDonald's reklam i DN

Sidan 3, papper. Först skriver de att de inte anställer invandrare eller folk med utländsk bakgrund, utan de anställer individer. Sedan skriver de att de är jätteintegrerade; majoriteten av deras ledning består nämligen av folk "med annan bakgrund än svensk".

Nu har ju inte en "majoritet" av befolkningen annan bakgrund än svensk. Alltså är folk med annan bakgrund än svensk generellt sett bättre meriterade som individer? Mycket möjligt. Kanske.

Det är i vilket fall intressant när företag gör "annan balgrund än svensk" till något så eftersträvansvärt. Inte varje dag man ser.