2008-07-04

Uppsats om Vilks-debatten

Hannes Ewehag från Linköpings universitet nämner mig i en uppsats om debatten kring Vilks teckningar. Det ska sägas att det är roligt att studenter tar upp ämnen som berör samtida debatt om yttrandefrihet. Texten han refererar till är en ledarkrönika jag skrev förra sommaren; Kränkt, kränktare, kränktas. Det har hänt en hel del i kränkt-debatten sedan Maciej Zaremba skrev sin artikelserie på DN Kultur i våras. Så här står det i uppsatsen som är från 2008 men som behandlar material från förra året:

"...Sakine Madon använder sig av sarkastiska bagatelliseringar, bland annat i meningen ”folk kränks ju så mycket nuförtiden att det knappt är möjligt att inte tillhöra en grupp som anses vara kränkt”. Artikeln uppmärksammar det faktum att toleranströskeln har blivit lägre, vilket har bidragit till en inflation av begreppet kränkt vilket i längden blir ett hot mot demokratin i form av självcensuren. Konsten och debatten ska vara fri skriver hon och uppmanar de som känner sig kränkta att skriva en insändare och argumentera för sin åsikt. Denna uppmaning talar om att medias primära roll i konflikten blir att finnas till hands för en öppen debatt."

6 kommentarer:

Anonym sa...

Inget ont om din krönika men som universitetslärare hade jag aldrig accepterat den som referens i en uppsats. Att författaren också lägger in sina egna subjektiva värderingar utifrån vad någon skrivit i en enkolumnskrönika är inte heller godtagbart. Felet ligger alltså främst hos den examinerande läraren och det system denne verkar i.

sakine sa...

Det ÄR en diskursanalys av _opinionbildande_ artiklar. Då passar min krönika utmärkt.

Det där med subjektiva värderingar i resultat-,/analysdelen håller jag däremot med om.

Anonym sa...

PetterM:

Precis, det finns restriktioner/regler för vad som får användas som referenser/källor i uppsatser och avhandlingar. Inga artiklar från tex Wikipedia är tillåtna om de inte är underbyggda med primärkällor från godkända och granskade avhandlingar och/eller artiklar. Inte heller dags- eller kvällstidningar tidningar. Självklart kan man ha med dessa men inte som källa till problematiken. Om du tex skriver i krimionolgi så måste du ange BRÅS hemsida eller någon vetenskaplig artikel som referens även fast samma siffror står i Expressen eller DN.

Källor:

http://www.mdh.se/bib/referenser/index.shtml.sv

http://www.mdh.se/bib/kallkritik/index.shtml.sv

/Johan K

sakine sa...

JK, kan du läsa eller? Självklart får vilka relevanta tidningar som helst användas. Det är ingen fakta uppsatsskrivaren letar efter i min krönika, HAN ANALYSERAR DEN.

Anonym sa...

"HAN ANALYSERAR DEN."

Hoppas han lyckades och är nöjd. Jag sa förövrigt inte heller att man inte FÅR använda ovannämda material.

"Självklart kan man ha med dessa men inte som källa till problematiken. Om du tex skriver i krimionolgi så måste du ange BRÅS hemsida eller någon vetenskaplig artikel som referens även fast samma siffror står i Expressen eller DN."

Kolla källorna nedan. Det är inte jag som bestämt vad du får och inte får i det här sammanhanget. Men jag har 4,5 års högskolestudier bakom mig så jag har skrivit en hel del.

/Johan K

Anonym sa...

Ok, Saki. Jag erkänner att jag inte läst hela uppsatsen noggrant utan skummade igen den i all hast. Du har nog rätt. Det finns olika akademiska kulturer och angreppsätt på problen mm. Har aldrig själv ängnat mig åt att just analysera text bortsett från kvalitativa intervjuer.

/Johan K