Dilsa Demirbag-Steen skriver som vanligt tänkvärt, i dag om en fråga jag har dålig koll på. Småbarnens behov. Det politiskt kryddiga i texten är att Dilsa tycker att sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar är en bra idé. Hon skriver även att Kågeson, som argumenterat för att småbarn inte ska hamna på dagis för tidigt, blivit sedd som reaktionär trots att han har argumenterat utifrån ett vänsterperspektiv. Frågan kan förstås inte enkelt sättas i ett höger- eller vänsterfack. Det avgörande är vilken statens roll ska vara i det hela. Ska samhället betala barnföräldrar som inte arbetar? Eller krävs en attitydförändring hos arbetsgivare? Hos föräldrarna själva, som ju ändå bär ansvaret för det liv de skapat? En sak är säker: vårdnadsbidrag och ständiga anpassningar till barnfamiljer är inte rätt. SvD hade en barnserie härom veckan, där kunde man läsa om arga föräldrar som surade för att det inte fanns så många "parkvakter" som på 70-talet. Jisses. Barntäta Stockholms innerstad är en ganska bra temperaturmätare i frågan; det finns gott om folk som vill se att resten av samhället blir ett enda stort dagis. Visst behövs det säkert en attitydförändring hos arbetsgivare som tycker att anställda ska dumpa bebisar så fort de ploppat ut. Men framför allt behövs en förändring hos alla som skaffar barn, men som tror att det går att leva precis som tidigare.
Ps. Jag har träffat Dilsas dotter som är på bilden, hur söt som helst. Och prinsessig, men det var jag också i den åldern. Ds.
7 kommentarer:
jaha ja? och med inlägget ville du säga?? Dagistanken är problematiskt, inte helt lätt ta hand om barnen själv, då det knappt finns några barn som inte går på dagis längre.
Skulle man skippa dagis så finns risken att ungen får leka själv på gatan och blir helt isolerad.
Kanske dags att dra ner på bidragen och sänka skatten och låta staten fokusera på statens huvuduppgifter, försvar, rättskipning och administration.
Nilsson, jag har haft mycket barnpolitik i tankarna på sistone (nej, ingen biologisk klocka, snarare fascination över småbarnsföräldrars inställning till sig själva och till samhället). Jag ville ha sagt det du upprepade från bloggposten. Dagis har vi framför allt för att folk (kvinnor) ska arbeta.
Hehe, sex timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar menade du väl ändå? Tappade hakan där ett tag...
Bearwalk, har jag skrivit fel någonstans??
Är för trött för att upptäcka själv. Redigerar man ständigt andras texter vägrar man vara petig när man skriver egna texter.
Kvällstid gillar jag msnska.
Citaaath: "Det politiskt kryddiga i texten är att Dilsa tycker att sex timmars arbetsdag för småbarn är en bra idé."
Akta så inte bloggvänstern upptäcker detta och börjar påstå att Dilsa förespråkar barnarbete. ;)
Dilsa skrev i den lokala innerstadstidningen DN.
"Nu är jag själv mor. Vår yngsta går på förskolan på Östermalm. De flesta barn i samma förskolegrupp blir lämnade vid nio och hämtade vid fyra. Ingen kommer före halv nio eller går efter halv fem. Så ser det inte ut på alla förskolor. Var fjärde barn går på förskolan längre än åtta timmar. De flesta föräldrar säger att de skulle vilja hämta tidigare om de hade möjlighet."
Dagens innerstadsproblem
http://www.youtube.com/watch?v=n9q2Y5li_Wg
Jag undrar om, Dilsa skulle vilja sätta sina egna barn i en Malmöförskola?
Kafir
Hahaha! Björn, det där var nog en freudian....
Skicka en kommentar