2006-10-09

Sveriges dyraste film i fjol

...var Doxa.

"När den svenska filmen Doxa hade biopremiär förra året fick besökarna betala 85 kronor per biljett. Men i själva verket hade filmen Sveriges dyraste biljettpris. Räknar man in de pengar Doxa fick i förhandsstöd från staten kostade varje biljett hela 3 451 kronor."

Det roligaste (ehrm, eller vad man ska kalla det för) är dock Marianne Ahrne, filmkonsulent på Svenska filminstitutet, som försvarar det hela med att "Publiksmaken ligger inte alltid på allra högsta nivå."

Ah, förstås är det så! Det dumma, ofina och smaklösa folket. Usch & fy.

12 kommentarer:

SixDays sa...

'Marianne Ahrne, filmkonsulent på Svenska filminstitutet, som försvarar det hela med att "Publiksmaken ligger inte alltid på allra högsta nivå."'

Hon måste vara sosse. Seriöst, jag har aldrig hört nån annan förutom en sosse säga att folket röstade på FEL parti. Således måste det ju vara att folket såg FEL film, alternativt inte såg nån film. Såg planschen för Doxa med dess undertext som jag dock inte mindes, men som lät tillräckligt fånig för att få mig att hålla mig undan den filmen. Har sett en del film genom åren och recenserar i snitt ett par hundra filmer per år, men doxa har inte ens orkat ta sig till listan över filmer som jag kan tänka mig att se om det inte finns nåt annat i hela världen....

RL sa...

Doxa!? ...men det är ganska logiskt faktiskt, Sveriges dyraste film är en film som 90 procent av befolkningen inte ens hört talas om :(

Marianne Ahrne tillhör väl f ö fiiinvänstern, så ett sådant uttalande är inget att förvånas över.

Hincha sa...

SixDays-> …” Hon måste vara sosse. Seriöst, jag har aldrig hört nån annan förutom en sosse säga att folket röstade på FEL parti…”

Jasså?

Sosse eller sosse?...njaa, det må va hänt, men hon (Miriam Aronsdotter/Miriam Bat-Aharon) är också av börd. Av utseendet att döma, en närmast renrasig och vacker representant från den ursprungliga prästkasten. Hennes efternamn vittnar om hennes släktskap med Moses bror Aron (Aharon). Klart hon tycker att svennes smak är vulgär ;o)

Anonym sa...

Så jävla typiskt. Hörre ni era jävla "filmskapare" gör lite BRA film så kommer vi och ser på den, nej inte "fjorton suger" eller "farväl falkenberg" räknas inte som bra film.
Minns ni när Sagan om ringen gick på bio, nästan alla gick och såg den så visst finns det en publik alltid. Nej det är inte orättvist att jämföra Sagan om ringen med svensk film, varför skulle jag som konsument ha överseende med svenskproducerad film, suger den så suger den.

Rollx sa...

Har aldrig hört talas om filmen Doxa. Skall man se till antalet besökare som avgörande, om en film är bra eller dålig ?. Personligen tycker jag det är ett avgörande som den enskilda individen får bestämma om en rulle är bra eller dålig.

Dock kommer det alltid att finnas folk som utsett sig själva. Att ha den absolut bästa smaken än majoriteten av folket, lustigt fenomen kan man tycka. Dom vill ju vara vara sååå fiiiina.

Gudmundson sa...

En intressant detalj i sammanhanget är att de filmer som i efterhand betraktas som mästerverk nästan alltid också varit kommersiella framgångar (eller åtminstone dragit stor publik).

Jag sammanställde just en svensk film-kanon, och jag har svårt att tro att någon av filmerna på den gick back (bortsett från Roy Anderssons Sånger... Men det var ju i såna fall hans egna pengar, och inte skattemedel.

Martin sa...

Ännu en anledning till jubla över vår nya kulturminister. Nu kanske skattepengar går till vettigare saker än film som ingen ser.

daniel. sa...

Om vi kollar recensionerna - recensenters smak brukar ju ligga på "hög nivå" - över de dyraste filmerna (jag orkar bara kolla Expressen dock ;))så ser vi att Doxa får 2, Blodsbröder 1, Fyra Veckor i Juni 1, och Percy, Buffalo Bill och jag klockar in på en 2:a. (Made in Yugoslavia hittar jag inte)... Så det verkar vara riktiga mästerverk ;)

Anonym sa...

Staten ska inte ha någonting med kulturen att göra. Avskaffa kulturminister, slut med alla bidrag, privatisera SvT och SR.

Lubbe Ferrysson

Jorden & Arbetaren sa...

Egentligen betyder alltså liberal konstnärlig frihet; frihet för den som kan finansiera okritiska, slätstrukna produktioner, genom annons och reklamintäckter. liberal yttrandefrihet innebär frihet för den som har råd att köpa en tv-kanal?
Kultur är för den som har råd med den?
De andra ska försvara (västerländsk) demokrati, äta sin gröt och hålla käften.
Verkar riktigt lockande...
/Jorden & Arbetaren

Anonym sa...

Doxa var ju toppen! Suveränt att jag slapp betala hela filmen...Hahaha SUCKERS!!

stevn sa...

Filminstitutet satsar alltid på skitfilmer, men problemet är filmkonsulenterna. Dom fattar ingenting. Och att sverige är ett litet skitland med inte så många bra filmskapare ändå. Säg en svensk film utan statligt stödd budget som är värd att se - ??