Det är något bortom själva hanteringen och det som hände i samband med regeringens första vecka, som stör mig. Ja, egentligen är det som har hänt ett exempel på det som ständigt sker i samhället;
1. Kvinnor med makt provocerar
2. Helst ska kvinnor vara "svaga" och bete sig som uppoffrande offer
3. Kvinnor som sticker ut provocerar
I näringslivet tar sig kvinnor ett manligt beteende, men inom politiken lider många - fortfarande - av det 'lagom-ideal" som kvinnor maximalt får sträcka sig till. Här ska den "mjuka" och "känslosamma" kvinnan fram; är de starka så ska de gärna gråta en skvätt och ha en bondig dialekt (Maud Olofsson) för att aldrig riktigt snudda vid Thatcherismen. Var för arg och hålls på plats (Birgitta Ohlsson) och brinn helst för "mjuka frågor" (djurrätt, feminism, bistånd etc).
Socialdemokratiska kvinnor är mycket bra på att personifiera den sortens kvinnor vi gärna vill se; den som gärna offrar hela sitt liv på att dricka kaffe på långa kommunstyrelsemöten och gå omkring som en jöns på varje kommunal festival och sprida Pk-budskap. "Vi älskar er medborgare! Jag offrar mig för er skull, säg bara till vad ni vill att jag ska göra!". Den pragmatiska och nära. Den som sminkar sig, ytterst lite och lagom. Den som inte har mycket själv, inte mycket tilltro till sina egna idéer - här är det omgivningen som skapar 'dig'. Kvinnor anpassar sig. Kvinnor tar inte för sig; ty det mest okvinnliga är att vara egoist.
Varför då, egentligen? Den här 'kulturen'/normerna finns såväl hos vänster som höger.
Så den sista punkten: kvinnor ska inte sticka ut. Inte tro sig vara något. Att vara en överklasshagga eller en hagga som attackerar ett så fint och förnämt "mjukt område" som kulturen? Ingen chans. Glöm!
Och samtidigt försvarar sig de manliga ministrarna och Billström säger att "jag vägrar att avgå". Fundera över varför kvinnorna inte stod på sig. "Det går inte att ha ett normalt familjeliv" (observera: offrar sig för familjen), och "jag tyckte så här" (observera: ha egen åsikt).
14 kommentarer:
Oj Sakine nu låter du verkligen som en radikalfeminist med dina könskonspirationer. I Borelius-fallet är den uppenbara skurken i dramat hennes man. Den gammle kinnevikveteranen som under alla sina år i det privata näringslivet lärt sig allt om att smita från skatter, tyvärr.
I stegöfallet är det självklart ohållbart (oavsett kön) att vara kulturminister om man inte betalar tvavgiften.
det mest okvinnliga är att vara egoist.
Nej, det mest okvinnliga är att ha penis.
Vilken kanon post. Instämmer förstås.
Wille: Sitter "könet" alltid i könsorganet? Det blir straffläsning av Juduth Butler.
anonym (varför har folk så dålig fantasi?): Frågan man kan ställa sig är faktiskt om kvinnor i maktposition "drabbas" hårdare. OM vi verkligen behandlar män och kvinnor lika är kanske egentligen trivialt, men inte osant?
Wille: Sitter "könet" alltid i könsorganet? Det blir straffläsning av Juduth Butler.
Absolut inte (jag vet, har en kollega som har "fel" grejer på nedervåningen).
Men en penis är fortfarande inte ett speciellt feminint attribut.
F ö var min första kommentar menad som ett uselt skämt. :)
Anonymous, "radikalfeminist" var väl att ta i? "Bara" feminist blir bra.
Louise, jo det är sällan sånt här märks så tydligt som det ändå har gjort under "skandalen".
Blir så less, speciellt då jag någonstans innerst inne kanske hoppats att nyliberala kvinnor ska vara kaxigare än sossetanterna (Freivalds & Co). Men det är klart att de blev lätta byten för journalister. Som i sin tur förstås anpassar rapporteringen av dessa "överklasskvinnor", "nyliberaler" i lättsmält format.
Jag tror att kvinnor drabbas hårdare än män, i synnerhet kvinnor som visar sig ha/vilja ha makt och som står för "okvinnliga åsikter". Vad är mer okvinnligt än nyliberalismen?
Wille: Förstod att du skämtade, men jag älskar att skriva "har du inte läst judith butler...". Skyll dig själv!
Saki: Jag tror det handlar om en kombo: "nyliberal" (vad jag avskyr det ordet!) + överklass/nyrik/whatever + kvinna.
Om det är okvinnligt att hysa klassiskt liberala åsikter; tja då kanske det förklarar bristen på dem. Jag ser en strukturell förklaring här. Kvinnor ska ju "bry sig om" och av en faktiskt underlig anledning verkar fördomen vara att man bryr sig mest om staten tar hand om så mycket som möjligt.
va ni menar är alltså att kilo & borelia brudarna åkte ur maktmaskinen för att de har en muff istället för joystick... Nyliberaler: en ständig källa till humor!
Jag tror det handlar om en kombo: "nyliberal" (vad jag avskyr det ordet!) + överklass/nyrik/whatever + kvinna.
Det är intressant att se hur folk i vissa (ofta vänstertomtars) ögon verkar tappa all trovärdighet så snart de tjänar eller har mer än X kronor.
Man behöver tydligen inte lyssna på någon som tjänar mer än 23 000 i månaden, eftersom de är överklass-svin som talar i egen intresse eller bara ljuger.
Å anonyma åsså en källa till muntrationer. Men lite läshjälp kanske om lite olika saker av ett "drev"?
Hur man behandlas, inte så mycket exakt vad man gjort sig skyldig till. Samt sedan även en beteendeaspekt hos B&C som iaf fått mig att undra en del. C är ju berömd för sin fighterspririt annars, av arten do not mess with her. B vet ej riktigt, och jag tänker inte ens göra mig lustig över "gröt i huvudet".
Förresten, alltid lika kul att någon blir överraskad över "nyliberaler", men jag är inte förvånad.
Wille: Och bo i Djusrholm, nästintill att vara praktiserande nazist, de har bara glömt en skylt med Örnästet.
Som parallell till din och Krohnmans artikel från förra fredagen så kan man lägga in kvinnans roll inom partiet.
Alla partier älskar kvinnor. Ja gud vad underbart det är med kvinnor i politiken. "Och titta så duktiga vi är som har kvinnor i vårt parti, de får till och med förtroendeuppdrag (obs! ersättarplatser i valnämnden o.d.)".
Sedan kör männen med dem ett tag. Hej och hå. De blir som accesoarer att visa upp inför andra partier när dessa antyder på kvinnofrånvaro.
Och så en dag så är allt över. Kvinnorna hoppar av och går tillbaka hem till spisen. Ingen lyssnade på vad de verkligen tyckte och vilka kunskaper de innesatt. Istället sitter vita svenska 50plus-män med lite för stor mage och kväker ur sig ett par åsikter med nyckel ord som "på den gamla goda tiden", "förr", "när jag började i politiken" och "i min barndom var det".
Tyvärr är det så i allt för många partier. Speciellt De Två Stora.
Feminist!! Men men, ingen är helt perfekt=)
Wille: Och bo i Djusrholm, nästintill att vara praktiserande nazist, de har bara glömt en skylt med Örnästet.
Jag funderar pa att bygga en ugn pa min lilla uteplats dar jag kan branna ihjal arbetare..
Alla partier älskar kvinnor. Ja gud vad underbart det är med kvinnor i politiken. "Och titta så duktiga vi är som har kvinnor i vårt parti, de får till och med förtroendeuppdrag (obs! ersättarplatser i valnämnden o.d.)".
Nja, Douglas, riktigt så är det iaf inte i Stockholm (det har sedan dess faktiskt tillkommit en manlig gruppledare, han är chef över sig själv)
Skicka en kommentar