Kära dagbok,

...i dag var jag tvungen att gå upp 04.25. Anledning: deadline. Och att jag segade med annat i går kväll. Dumt. Att jag aldrig skärper mig.

Kl 10.00-10.05 var jag på banken och bad att få ett nytt bankomatkort. Varför avmagnetiseras de så ofta? Helt värde. Killen i luckan var jääättetrevlig! Gumman som stod innan mig i kön småpratade lite med honom och hon lyste liksom upp. Den första trevliga människan på evigheter? Förmodligen. Tänk vad lite vanligt hyfs kan göra.

10-12.00 På kontoret. Underbart! Ett medborgarförslag som går ut på att förslagsställaren föreslår att KOMMUNEN ska göra bio billigare. Jises..! Moderaterna och Folkpartiet yrkade fet avslag. "Sverige är en marknadsekonomi..." började texten med. Även om det går att diskutera, så dock. Stollar till medborgare det finns. Arbetsåret började bra.

Missade bussen mot Skärholmen. In i centrum. Ah...affärer. Svenska affärer. Det var ett tag sedan. Av med alla vinterkläder, på, på, på, av, av, av. Byxan och tröjan får det bli. Expeditsegot borta. Vänta, vänta. Leta, hitta. Eftersom hon var totalt handikappad och fick knappa in mitt kortnummer för att det skulle funka tog det evigheter innan jag kom ut. Missade bussen IGEN mot Skärholmen med ca 2 minuter. Sprang över till pendeln. Tåget in mot stan/hemåt var inställt. "Jävla skit" råkade jag fräsa lite för högt och en kvinna nickade instämmande. Tänk att jag svär så mycket. Ligger väl i mitt sociokulturella arv, det också.

Kallt som satan. In i centrum igen. Den här gången skoaffär. Stövlar. Hmm. Ett par var grymt snygga, men onödigt höga. Tänkte att jag funderar en dag till. Sprang ut igen och bussjävel var sen så klart. Huttrade i 7 minuter. Sen tog det evigheter till Skärholmen. Två svenska hypersminkade småtjejer i träningsblallor tjattrade några säten bort. Jabahonbaliksom.

Väl framme hann jag köpa 1 tröja. 2 linnen. En tröja till.

Hemma. Koka föda. "Maria" ringer. Hon den utvisningshotade tjejen som fått vänta i 11 år utan svar, som jag skrev om en gång. Stackarn. Läget fortfarande oklart. Hon har hamnat på akutpsyket sedan sist. Men nu är hon i stället inlåst i en lägenhet i södra Sverige.

Och nu har jag provat alla kläder igen.