Nä, olika som frukt. Äpple och päron.
Lillebrorsan! Japp. Han som vid 16 års ålder ringer och frågar mig hur man "lagar" varma koppen. Först förvirrade kokprylarna: micron, plattan eller vattenkokaren? Sen skrek han att jag hade sagt fel och med gråten i halsen att han minsann skulle skvallra för pappa att han hade fått gå hungrig bara för att jag löjlade mig.
-Vad är det som inte stämmer?
-Pulvret flyter på vattnet!
-Men ta en jävla tesked och rör om.
-Ahaaa! Varför sa du inte det då?
Varför är vi så olika då? Jo, jag är mellanbarn och han är lillskiten som alltid fått allt fixat. Som inte kunde ha skosnören i tid för att det var så jobbigt när ingen vuxen var i närheten. Vi chattar på MSN nu om hans (brist på) pluggande på 3:an på gymnasiet. Och han skriver:
"folk pluggar o pluggar får sitt svensson-jobb på ett jävla kontor och lever ett jävla skitliv. man känner sig inte motiverad alls"
Ja, klart att han trackar ner på mig. Apan. Nu är han snart 18, och jaaa vad kul jag kommer att ha det när han flyttar hemifrån efter gymnasiet. Njuter bara jag tänker på det.
10 kommentarer:
Firat säger:
ser ju handikappad ut med ögonen på bilden
Firat säger:
som ett jävla retard
-------------------------
"retard" :oD
alltså jävla mytomankärring :/
Äh, det sant ju! Skäms du eller?
Bra :-) Och lycka till efter studenten...
Mellanbarn är konstigast. Det vet jag. För jag har tre småsystrar, och de mellersta är mysko. Det har jag och den yngsta kommit på själva.
Lindholm, det är totalt omöjligt eftersom det kommer från dig, och eftersom mönstret känns igen från andra syskonpar.
Upplever andra samma sak? Nej, just det. Det är bara syskonen runt mellansyskonet som har den där (van)föreställningen.
Mellanbarn är ansvarsfulla.
Kan du översätta den första meningen till symbolspråk tack?
Det är klart att mellanbarnen inte upplever det, dom är ju flänga!
Hur många "Visa mig din plats i syskonskaran och jag ska säga dig vem du är!" artiklar har man inte läst, och f-n vad det stämmer in! Men det är ju sant vad dem säger, att syskonpositionen spelar en viktig roll för hur vi utvecklas som personer.Själv är jag mellanbarn(med en storasyster- och bror+yngre bror).Det har blivit så att dem äldre syskonen har växt upp tillsammans med en ålderskillnnad på ett år,medan jag har fått tragglats med min ett år yngre latmask till bror. Alltså den killen, och jag överdriver inte det minsta, har fått allt serverat...på sidenduk!! Följande scenario sker i genomsnitt en gg i veckan: lillbrorsan kommer hem, inser att han tappat bort nåt(ex, nycklar,sl-kort) frågar var den är. ingen vet, skyller på att jag tagit det, går till mamsen. Det slutar med att jag anklagas för det han gjort.ALLTID! vem står upp för mig? Ingen. Ja, jag får väl ta åt mig cred för att vara en diplomatisk ledare=O)
Storasyskonet: en ambitiös ledare. Mellansyskonet: en diplomatisk medlare.
Småsyskonet: en lättsam äventyrare.
jaaaaa det är så sant. Lite läskigt så mycket man påverkas av det där med placering på syskonskala.
Men om vi är medlare, vi mellanbarn, det vet jag inte riktigt :-) hehe...jag tycker mest att vi är smarta och lite osynliga, men kommer alltid längst. Äldsta syskonet kan också vara sååå bortskämd (pik till min syster som tydligen läser här :P).
Småsyskon är alltid bortskämda däremot. Helt omöjliga. Det där med att slarva och aldrig ta ansvar gäller dem alla.
Kan jag få några källor än anekdoter?
Källor? Meh.
Ja, kanske. När jag har snokat lite. Dock ej tid nu..
Skicka en kommentar