Han är ju bara för bäst. Fredrick är liberalen som satt färg på mer än CUF. Fenomenet är ovanligt; duktig politiskt, principfast och härlig personlighet. Jäkligt glad att han finns. Att han har skrivit om mig på sin blogg skadar inte :-)
20 kommentarer:
Anonym
sa...
Federleys liberala värderingar håller jag inte så väldans högt. En politiker (Federley) som hyllar en politiker (M Thatcher) som hyllar en diktor ansvarig för en mördarrörelse (Pinochet) är inte stringent. Liberalism som etikett och utanpåverk. Inget annat.
På sin blogg länkar Federley till Thatchers hemsida. Och i oktober skrev Federley även om hur han glatt sjöng till Thatchers ära på en Ateneum-fest. Vilket i sig framstår som smått pubertalt, men med tanke på hennes stöd för diktatorn Pinochet känns det också magstarkt. Det råder väl inga tvivel om att Pinochet drev en mördarrörelse och tog makten medels våld från en demokratiskt vald president. Oavsett vad man anser om Allendes politik kan inte en sann liberal och demokrat stödja detta. Men det gör Thatcher (ett av många citat: "Pinochet undoubtedly saved Chile..."). Hennes vurmande för en diktator och mördare är att jämföra med framstående vänsterpartisters Kuba/Castro-förtjusning. Att Thatcher sedan var en konservativ hök förklädd till nyliberal är ju en helt annan sak. Men ett föredöme för svenska liberaler? Nej.
Jag kallade mig f ö inte liberal. Jag är socialliberal. Och enligt många libertarianers mening är ju det tydligen någon form av socialism. Vi kan fråga Birgitta Ohlsson vad hon tycker om det. Hon fick i alla fall min röst i senaste valet.
Så trevligt att så oeniga som du och jag gärna lägger ner en röst på Birgitta ;) Hon är en av mina absoluta favoriter.
Jag tror inte ett dugg på att Fredrick är en som struntar i förtryck av människor. Själv brukar jag också kritisera borgerligheten ibland. Man måste vara lika skarp i kritik oavsett om mänskliga rättigheter kränks på Kuba eller i Turkiet/USA/whatever.
Ateneum? Det är ju en av FMSFs alla grenar. På en fmsf-tillställning var jag senast på i lördags. Sittning & efterfest med högerteknologerna. Mycket roligt, rekomenderas.
Kan man nu gilla Sakines politik? Hon har ju trots allt uttryckt sin uppskattning för en som uttryckt sin uppskattning för en som uttryckt en förbehållen uppskattning för en förtryckande militärdiktator.
Förresten anar jag att det är Thatchers privatiseringar, avregleringar och skattesänkningar och lyft av den brittiska ekonomin Federley uppskattar, och inte ett citat om Pinochet.
Thatchercitatet handlar för övrigt om att hon menar att Pinochet räddade Chile och Sydamerika från kommunismen och styrde landet mot en god ekonomisk utveckling m.m. Jag tänker inte uttrycka uppskattning för Pinochet, men citatet förtjänar i alla fall ett sammanhang.
Andreas: poängen går dig uppenbarligen förbi. Jag ska uttrycka mig tydligare: I blaffa efter blaffa går Federley till angrepp mot alla som står till vänster om DN:s ledarsida och anklagar dem för att vara diktaturkramare. Då målar han allt med Per Ahlmarks svartvita pensel.
Men Pinochet och hans hantlangare kunde med Thatchers stöd och goda minne mörda ett antal tusen av sina medborgare. Ergo: då borde hon också få sig en skopa Ahlmark-patos till livs. Men icke.
Angående citatet: visst är det som du skriver. Och? Ska vi börja gulla med kommunistpartiet i Kina pga av Kinas ekonomiska framsteg nu? Ska vi ha överseende med folkmordet i Rwanda eftersom de då styrande kristdemokraterna (hutus) sa sig strida mot kommunister m.m. (tutsier)? Där har du ditt sammanhang.
Med risk för att bli långrandig: jag förutsätter givetvis att Federley tar avstånd ifrån diktaturer, men det går inte att komma runt att hans politiska idol är villig att kompromissa med demokratin. (Det finns fler skamfläckar, det vet säkert du också.) Det intressanta är dock att lejonparten av alla nyliberaler har en förkärlek till att kritisera vänsterns demokratisyn, trots att de ofta har samma historia bakom sig. Som socialliberal stör det mig.
Ang. Rwanda: regeringen ansvarig för folkmordet tillhörde ett kristdemokratiskt parti. Folkmordet utfördes under förespeglingen att de slog ner rebeller med kommunistiska sympatier. Med Thatchers odemokratiska logik är ju detta således förståligt.
Järnladyn, förresten? Har du fler sexistiska adjektiv på lager?
1. Om du inte är typ 79 MÅSTE du känna till att det etablerade smeknamnet Järnladyn faller under kategorin sexistisk beskrivning. (Jag är långtifrån allvetande om Thatcher men har bestämt för mig, sedan lång tid, att hon personligen har svårt för uttrycket och anser det vara nedvärderande.)
2. Vem har påstått det? Själv har jag inte nämnt borgerliga partier utan visade bara på vad Thatchers bristande demokratisyn i förlängningen kan förklara och försvara.
3. Tiina/Timbro-influensen sprider sig på Sveriges bloggar. Vad kan annars förklara ditt uttryck "blodiga historia"? Inom citattecken? Min poäng (en gång till): om vänstern skall klandras för en bristfällig demokratisyn så skall även de konservativa och nyliberala stå till svars för sina skamfläckar. Med historian avses således företeelsen att glida på demokratibegreppet vid politiska ställningstaganden.
Uppenbarligen är jag ute i ogjort väder. Vad annat är att vänta i ett politiskt klimat där t o m ett litteraturpris utgör en fond för unga mediekåta liberaler att vinna billiga poänger om det jag ovan diskuterat.
Kom igen! Thatcher och Pinochet är ju för fasen personliga vänner! De handlar ju inte om ETT uttalande kvinnan har gjort för den föredetta diktatorn utan ett helt gäng och dessutom har ju karln bott hos Margret under långa perioder när han så att säga inte var önskvärd i sitt hemland.
Att länka till en sådan person är minst sagt äckligt.
Förövrigt är det skitskojsigt (på ett humoristiskt plan) att se hur en CUF:are och en LUF:are försöker krama ihjäl varandra och skriver rena hyllningar till varandra. Nu är CUF också har blivit uttalade nyliberaler kanske det är dags för den sammanslagningen som moderpartierna inte vågar göra? Eller varför inte hela jyttret av MUF, LUF. PIFF och PUFF i ett enda stort härligt borgerligt ungdomsförbund för blivande ledarskribenter?
Nä, jag orkar inte. Du tråkar tyvärr ut mig med dina intetsägande Wikipedia-länkar. (Förtydligande: jag har känt till begreppet i ca 20 år.) När du slutar att citera mig fel och inser att något kan var sexistiskt och allmänt vedertaget samtidigt kan vi gå vidare.
...sudda, sudda, sudda, sudda bort din sura miiin!
"en CUF:are och en LUF:are försöker krama ihjäl varandra och skriver rena hyllningar till varandra."
Du verkar nästan lite...skum. Relax. Fredrick är en jordnära prick och jag är bara en glad och sprallig liberal. Inget att störa sig på! Gå och krama någon.
"Nu är CUF också har blivit uttalade nyliberaler kanske det är dags för den sammanslagningen som moderpartierna inte vågar göra?"
Som förövrigt Leijonborg var den som föreslog? Gärna för mig. C, FP och möjligtvis M.
Som anonym vill jag bara klargöra att jag inte skrev inlägget 12.06 AM men de övriga. Det var dock roligt att nämnda inlägg upplyste mig om att Thatcher och Pinochet inte bara sovit i samma säng bildligt talat, utan även bokstavligt (tar mig viss tolkningsfrihet här). Hennes konservativa/nyliberala (vad kategoriserar Thatchers lärljungar henne som egentligen?) gloria hamnar än mer på sned.
Och så en annan fråga: om nu C, FP och M slås ihop, var ska då vi socialliberaler ta vägen? Jag tror inte på ett panliberalt parti. I min värld ser jag ett konservativt parti (kd och Hökmark-moderaterna), ett marknadsliberalt parti (Anders Borg-moderaterna, Federley-centern och Jan Björklund-liberalerna) och ett socialliberalt parti (Staffan Werme- och Birgitta Ohlsson-liberalerna samt Olof Johansson-centern) som optimalt. Framförallt med tanke på att de konservativa då blir marginaliserade och det socialliberala partiet hamnar i en vågmästarroll.
Jag är inte din kompis. Mina vänner är inte spydiga och nedlåtande. De är för väluppfostrade och/eller anständiga för det.
Vidare orkar jag inte käfta med dig varför jag låter Lars Gustafssons text i Expressen tala för sig själv: http://expressen.se/index.jsp?a=440756
Ett (korrekt) citat: "Att en stark tysk politiker som råkar vara kvinna skall kallas "järnlady" är lika fördomsfullt som att kalla en afroamerikansk senator för "housenigger"."
Men fortsätt du att kalla Thatcher för ekvivalensen till "housenigger" om det passar.
Angående de nyliberala skamfläckarna så lovar jag att återkomma, men jag måste jobba lite först (under tiden vill jag påminnna om Pinochet-vurmen).
Först ville jag försäkra mig om att du läst Lars Gustafssons artikel. Vilket du har. Men egentligen inte. För artikeln handlar inte om Merkel, utan om förnedrande tillmälen på kvinnliga politiker. (Jag ifrågasätter inte din läskunnighet, men hur är det med läsförståelsen?) Merkel är det aktuella exemplet som Gustafsson bygger sin text kring. Och en tydlig hänvisning görs till Thatcher och det omtalade öknamnet. Varmed faktum kvarstår: att kalla Thatcher för järnlady är lika fördomsfullt som att kalla en afrikanamerikansk senator för ”housenigger”. Därmed kan vi lämna det därhän eftersom det ändå är ett stickspår.
Min egentliga poäng var: om bombhögern ständigt hänvisar till den ”odemokratiska” vänstern förlorar den min respekt. Framförallt med tanke på att deras egna praktiskt förda politik främjat diktaturer och ondska. Jag ska ge dig tre exempel från det senaste decenniet (så att listan inte blir för lång) som bygger på en medveten sammanslagning av konservativa och nyliberaler. I många ledande partier ryms båda ideologier (moderaterna är ett sådant, det republikanska partiet i USA ett annat) varför jag anser det vara en acceptabel förenkling. (Några historiska exempel ändå: det fryntliga mottagandet av nazismen hos centern och moderaterna, kolonialismens kvarlevande långt in på 1900-talet, stödjandet av allehanda diktaturer i Syd- och Centralamerika (Pinochet, Noriega, Stroessner m fl) samt Asien (t ex shahen i Iran), Vietnamn, flatheten mot apartheidregimen i Sydafrika och Franco i Spanien, militärkuppen i Grekland osv.). Men som sagt, tre korta punkter:
1. Den kristdemokratiska internationalens (CDI) nonchalans inför och vägran att ingripa under folkmordet i Rwanda. 2. Ett aktivt stöd för flera av dagens diktaturer såsom exempelvis Saudiarabien, Pakistan och ett antal regimer i Centralasien. 3. Sanktionerandet och det faktiska användandet av tortyr. Ett exempel är tortyrfängelser i CIA:s regi. Ett annat exempel är Uzbekistan där USA och EU (tills helt nyligen) negligerat att man kokar människor levande och drar ut naglarna på gripna dissidenter eftersom Uzbekistan var en allierad i kampen mot terrorism.
Som (social)liberal tycker jag att detta är oacceptabelt. Men det hindrar mig inte från att se världen i en gråskala. Per Ahlmarks bombhöger gör det inte när den bedömer den samlade vänstern och det slutar aldrig att uppröra mig.
Men sen insåg att jag att det är Gunnar Hökmark som är roten till allt ont. Varför jag vill föra upp honom på min lista över skamfläckar. Den består således av: (1) folkmord, (2) diktaturer, (3) toryr, och (4) Gunnar Hökmark.
Dessutom så brukar ju CUF ha höbalar i sitt stånd på Pride. (Underbar självironi.) Höbalar är bra att ha. Man kan antingen dänga dom i huvet på någon eller ha till häxbränning.
Du socialliberal som skrivit. Ja, allt våld är dfel och demokrati är finfint. Men vad är ditt problem med Ahlmark rent konkret? Att han försvarar invasionen eller bara så där i stort hur han resonerar?
Själv är jag glad att saker rör på sig i rätt riktning i Irak. Nu finns i a f förutsättningarna. Jag struntar ganska hårt i om USA är inblandad i konflikter eller inte för att jag ska ta ställning. I det har du rätt, om du nu menar att både vänster och högern är lite väl styrda av var Bush blickar ut någonstans.
Han är ju bara för bäst. Fredrick är liberalen som satt färg på mer än CUF. Fenomenet är ovanligt; duktig politiskt, principfast och härlig personlighet. Jäkligt glad att han finns. Att han har skrivit om mig på sin blogg skadar inte :-)
20 kommentarer:
Federleys liberala värderingar håller jag inte så väldans högt. En politiker (Federley) som hyllar en politiker (M Thatcher) som hyllar en diktor ansvarig för en mördarrörelse (Pinochet) är inte stringent. Liberalism som etikett och utanpåverk. Inget annat.
När och var har han gjort det?
Och om du nu kallar dig liberal, lista upp några politiker i sin smak.
(Någon sosseliberal har vi väl i sidas styrelse? ;)
På sin blogg länkar Federley till Thatchers hemsida. Och i oktober skrev Federley även om hur han glatt sjöng till Thatchers ära på en Ateneum-fest. Vilket i sig framstår som smått pubertalt, men med tanke på hennes stöd för diktatorn Pinochet känns det också magstarkt. Det råder väl inga tvivel om att Pinochet drev en mördarrörelse och tog makten medels våld från en demokratiskt vald president. Oavsett vad man anser om Allendes politik kan inte en sann liberal och demokrat stödja detta. Men det gör Thatcher (ett av många citat: "Pinochet undoubtedly saved Chile..."). Hennes vurmande för en diktator och mördare är att jämföra med framstående vänsterpartisters Kuba/Castro-förtjusning. Att Thatcher sedan var en konservativ hök förklädd till nyliberal är ju en helt annan sak. Men ett föredöme för svenska liberaler? Nej.
Jag kallade mig f ö inte liberal. Jag är socialliberal. Och enligt många libertarianers mening är ju det tydligen någon form av socialism. Vi kan fråga Birgitta Ohlsson vad hon tycker om det. Hon fick i alla fall min röst i senaste valet.
Så trevligt att så oeniga som du och jag gärna lägger ner en röst på Birgitta ;) Hon är en av mina absoluta favoriter.
Jag tror inte ett dugg på att Fredrick är en som struntar i förtryck av människor. Själv brukar jag också kritisera borgerligheten ibland. Man måste vara lika skarp i kritik oavsett om mänskliga rättigheter kränks på Kuba eller i Turkiet/USA/whatever.
Ateneum? Det är ju en av FMSFs alla grenar. På en fmsf-tillställning var jag senast på i lördags. Sittning & efterfest med högerteknologerna. Mycket roligt, rekomenderas.
Kan man nu gilla Sakines politik? Hon har ju trots allt uttryckt sin uppskattning för en som uttryckt sin uppskattning för en som uttryckt en förbehållen uppskattning för en förtryckande militärdiktator.
Förresten anar jag att det är Thatchers privatiseringar, avregleringar och skattesänkningar och lyft av den brittiska ekonomin Federley uppskattar, och inte ett citat om Pinochet.
Thatchercitatet handlar för övrigt om att hon menar att Pinochet räddade Chile och Sydamerika från kommunismen och styrde landet mot en god ekonomisk utveckling m.m. Jag tänker inte uttrycka uppskattning för Pinochet, men citatet förtjänar i alla fall ett sammanhang.
Andreas: poängen går dig uppenbarligen förbi. Jag ska uttrycka mig tydligare: I blaffa efter blaffa går Federley till angrepp mot alla som står till vänster om DN:s ledarsida och anklagar dem för att vara diktaturkramare. Då målar han allt med Per Ahlmarks svartvita pensel.
Men Pinochet och hans hantlangare kunde med Thatchers stöd och goda minne mörda ett antal tusen av sina medborgare. Ergo: då borde hon också få sig en skopa Ahlmark-patos till livs. Men icke.
Angående citatet: visst är det som du skriver. Och? Ska vi börja gulla med kommunistpartiet i Kina pga av Kinas ekonomiska framsteg nu? Ska vi ha överseende med folkmordet i Rwanda eftersom de då styrande kristdemokraterna (hutus) sa sig strida mot kommunister m.m. (tutsier)? Där har du ditt sammanhang.
Med risk för att bli långrandig: jag förutsätter givetvis att Federley tar avstånd ifrån diktaturer, men det går inte att komma runt att hans politiska idol är villig att kompromissa med demokratin. (Det finns fler skamfläckar, det vet säkert du också.) Det intressanta är dock att lejonparten av alla nyliberaler har en förkärlek till att kritisera vänsterns demokratisyn, trots att de ofta har samma historia bakom sig. Som socialliberal stör det mig.
Ang. Rwanda: regeringen ansvarig för folkmordet tillhörde ett kristdemokratiskt parti. Folkmordet utfördes under förespeglingen att de slog ner rebeller med kommunistiska sympatier. Med Thatchers odemokratiska logik är ju detta således förståligt.
Järnladyn, förresten? Har du fler sexistiska adjektiv på lager?
Frågor kräver svar:
1. Om du inte är typ 79 MÅSTE du känna till att det etablerade smeknamnet Järnladyn faller under kategorin sexistisk beskrivning. (Jag är långtifrån allvetande om Thatcher men har bestämt för mig, sedan lång tid, att hon personligen har svårt för uttrycket och anser det vara nedvärderande.)
2. Vem har påstått det? Själv har jag inte nämnt borgerliga partier utan visade bara på vad Thatchers bristande demokratisyn i förlängningen kan förklara och försvara.
3. Tiina/Timbro-influensen sprider sig på Sveriges bloggar. Vad kan annars förklara ditt uttryck "blodiga historia"? Inom citattecken? Min poäng (en gång till): om vänstern skall klandras för en bristfällig demokratisyn så skall även de konservativa och nyliberala stå till svars för sina skamfläckar. Med historian avses således företeelsen att glida på demokratibegreppet vid politiska ställningstaganden.
Uppenbarligen är jag ute i ogjort väder. Vad annat är att vänta i ett politiskt klimat där t o m ett litteraturpris utgör en fond för unga mediekåta liberaler att vinna billiga poänger om det jag ovan diskuterat.
Kom igen! Thatcher och Pinochet är ju för fasen personliga vänner! De handlar ju inte om ETT uttalande kvinnan har gjort för den föredetta diktatorn utan ett helt gäng och dessutom har ju karln bott hos Margret under långa perioder när han så att säga inte var önskvärd i sitt hemland.
Att länka till en sådan person är minst sagt äckligt.
Förövrigt är det skitskojsigt (på ett humoristiskt plan) att se hur en CUF:are och en LUF:are försöker krama ihjäl varandra och skriver rena hyllningar till varandra. Nu är CUF också har blivit uttalade nyliberaler kanske det är dags för den sammanslagningen som moderpartierna inte vågar göra? Eller varför inte hela jyttret av MUF, LUF. PIFF och PUFF i ett enda stort härligt borgerligt ungdomsförbund för blivande ledarskribenter?
Nä, jag orkar inte. Du tråkar tyvärr ut mig med dina intetsägande Wikipedia-länkar. (Förtydligande: jag har känt till begreppet i ca 20 år.) När du slutar att citera mig fel och inser att något kan var sexistiskt och allmänt vedertaget samtidigt kan vi gå vidare.
...sudda, sudda, sudda, sudda bort din sura miiin!
"en CUF:are och en LUF:are försöker krama ihjäl varandra och skriver rena hyllningar till varandra."
Du verkar nästan lite...skum. Relax. Fredrick är en jordnära prick och jag är bara en glad och sprallig liberal. Inget att störa sig på! Gå och krama någon.
"Nu är CUF också har blivit uttalade nyliberaler kanske det är dags för den sammanslagningen som moderpartierna inte vågar göra?"
Som förövrigt Leijonborg var den som föreslog? Gärna för mig. C, FP och möjligtvis M.
Som anonym vill jag bara klargöra att jag inte skrev inlägget 12.06 AM men de övriga. Det var dock roligt att nämnda inlägg upplyste mig om att Thatcher och Pinochet inte bara sovit i samma säng bildligt talat, utan även bokstavligt (tar mig viss tolkningsfrihet här). Hennes konservativa/nyliberala (vad kategoriserar Thatchers lärljungar henne som egentligen?) gloria hamnar än mer på sned.
Och så en annan fråga: om nu C, FP och M slås ihop, var ska då vi socialliberaler ta vägen? Jag tror inte på ett panliberalt parti. I min värld ser jag ett konservativt parti (kd och Hökmark-moderaterna), ett marknadsliberalt parti (Anders Borg-moderaterna, Federley-centern och Jan Björklund-liberalerna) och ett socialliberalt parti (Staffan Werme- och Birgitta Ohlsson-liberalerna samt Olof Johansson-centern) som optimalt. Framförallt med tanke på att de konservativa då blir marginaliserade och det socialliberala partiet hamnar i en vågmästarroll.
Järn...
Den kemiska beteckningen fe? Låter feminint ;)
Jag är inte din kompis. Mina vänner är inte spydiga och nedlåtande. De är för väluppfostrade och/eller anständiga för det.
Vidare orkar jag inte käfta med dig varför jag låter Lars Gustafssons text i Expressen tala för sig själv: http://expressen.se/index.jsp?a=440756
Ett (korrekt) citat: "Att en stark tysk politiker som råkar vara kvinna skall kallas "järnlady" är lika fördomsfullt som att kalla en afroamerikansk senator för "housenigger"."
Men fortsätt du att kalla Thatcher för ekvivalensen till "housenigger" om det passar.
Angående de nyliberala skamfläckarna så lovar jag att återkomma, men jag måste jobba lite först (under tiden vill jag påminnna om Pinochet-vurmen).
Är man beredd att se könsmakt och kvinnoförakt i allt möjligt så ser man det säkert.
PS. Fler med smeknamnet järnlady: Angela Merkel och Ellen Johnson-Sirleaf.
Först ville jag försäkra mig om att du läst Lars Gustafssons artikel. Vilket du har. Men egentligen inte. För artikeln handlar inte om Merkel, utan om förnedrande tillmälen på kvinnliga politiker. (Jag ifrågasätter inte din läskunnighet, men hur är det med läsförståelsen?) Merkel är det aktuella exemplet som Gustafsson bygger sin text kring. Och en tydlig hänvisning görs till Thatcher och det omtalade öknamnet. Varmed faktum kvarstår: att kalla Thatcher för järnlady är lika fördomsfullt som att kalla en afrikanamerikansk senator för ”housenigger”. Därmed kan vi lämna det därhän eftersom det ändå är ett stickspår.
Min egentliga poäng var: om bombhögern ständigt hänvisar till den ”odemokratiska” vänstern förlorar den min respekt. Framförallt med tanke på att deras egna praktiskt förda politik främjat diktaturer och ondska. Jag ska ge dig tre exempel från det senaste decenniet (så att listan inte blir för lång) som bygger på en medveten sammanslagning av konservativa och nyliberaler. I många ledande partier ryms båda ideologier (moderaterna är ett sådant, det republikanska partiet i USA ett annat) varför jag anser det vara en acceptabel förenkling. (Några historiska exempel ändå: det fryntliga mottagandet av nazismen hos centern och moderaterna, kolonialismens kvarlevande långt in på 1900-talet, stödjandet av allehanda diktaturer i Syd- och Centralamerika (Pinochet, Noriega, Stroessner m fl) samt Asien (t ex shahen i Iran), Vietnamn, flatheten mot apartheidregimen i Sydafrika och Franco i Spanien, militärkuppen i Grekland osv.). Men som sagt, tre korta punkter:
1. Den kristdemokratiska internationalens (CDI) nonchalans inför och vägran att ingripa under folkmordet i Rwanda.
2. Ett aktivt stöd för flera av dagens diktaturer såsom exempelvis Saudiarabien, Pakistan och ett antal regimer i Centralasien.
3. Sanktionerandet och det faktiska användandet av tortyr. Ett exempel är tortyrfängelser i CIA:s regi. Ett annat exempel är Uzbekistan där USA och EU (tills helt nyligen) negligerat att man kokar människor levande och drar ut naglarna på gripna dissidenter eftersom Uzbekistan var en allierad i kampen mot terrorism.
Som (social)liberal tycker jag att detta är oacceptabelt. Men det hindrar mig inte från att se världen i en gråskala. Per Ahlmarks bombhöger gör det inte när den bedömer den samlade vänstern och det slutar aldrig att uppröra mig.
Praktisk lösning på ditt problem med Centerns och Moderaternas mörka förflutna: Du får piska Fäbojäntan och Raj-raj tills de svimmar.
Tro mig, jag har övervägt det.
Men sen insåg att jag att det är Gunnar Hökmark som är roten till allt ont. Varför jag vill föra upp honom på min lista över skamfläckar. Den består således av: (1) folkmord, (2) diktaturer, (3) toryr, och (4) Gunnar Hökmark.
Dessutom så brukar ju CUF ha höbalar i sitt stånd på Pride. (Underbar självironi.) Höbalar är bra att ha. Man kan antingen dänga dom i huvet på någon eller ha till häxbränning.
Lindholm, varför denna fixering vid Cuf?
Du socialliberal som skrivit. Ja, allt våld är dfel och demokrati är finfint. Men vad är ditt problem med Ahlmark rent konkret? Att han försvarar invasionen eller bara så där i stort hur han resonerar?
Själv är jag glad att saker rör på sig i rätt riktning i Irak. Nu finns i a f förutsättningarna. Jag struntar ganska hårt i om USA är inblandad i konflikter eller inte för att jag ska ta ställning. I det har du rätt, om du nu menar att både vänster och högern är lite väl styrda av var Bush blickar ut någonstans.
Skicka en kommentar