...om identitetspolitikens återvändsgränd, skrev jag en skrift i fjol (Ohlininstitutet). I tisdags diskuterades integrations- och identetspolitiken med mig och integrationsministern. Inte världens bästa kvalitet men här finns det hela inspelat.
Jag återkommer till sakfrågan men sammanfattningsvis kan man säga att jag tycker identitetspolitiken är ett problem, Ullenhag tycker att den inte är det. Jag tycker integrationsposten i regeringen är onödig, Ullenhag tycker tvärtom..
UPPDATERING: Blev en spalt i pappret om detta också.
2011-03-31
2011-03-19
"Pluttinuttflum om kvinnoföretagande"
Här är dagens kolumn! Tydligen finns fler skräckexempel på var pengar går.
2011-03-10
Kvällsöppet om homofobi & n-ordet
Inslaget, här! Har inte sett det själv men jag sitter som sidekick..
2011-03-06
Hemmafruarna, de nya studenterna?
Senaste spalten. Man får göra vad man vill med sitt liv. Men att därifrån kräva betalt av andra skattebetalare borde steget vara en bit.
2011-02-28
Redaktionschef på Newsmill
Om någon undrat vad jag är för en filur så kommer en summering här. Jag tar alltså över stafettpinnen som redaktionschef. Det är väldigt roligt att fortsätta på Newsmill, även om jag kommer sakna kollegan Leo Lagerqrantz (som snart ger sig ut på nya äventyr) väldigt mycket. Det har varit ett privilegium att få jobba med en så smart och fantastisk debattredaktör. Utan att överdriva; förmodligen den bästa i Sverige.
Så: Den som har bra idéer och synpunkter framöver ska aldrig tveka att höra av sig till sakine@newsmill.se eller på alla sätt som finns att kontakta mig.
Så: Den som har bra idéer och synpunkter framöver ska aldrig tveka att höra av sig till sakine@newsmill.se eller på alla sätt som finns att kontakta mig.
2011-02-19
Miljonprogrammen
Per Wirténs bok "Där jag kommer från - Kriget mot förorten" har hyllats av nästan alla som läst den. Jag har några invändningar.
2011-02-05
Barnfattigdomen
Skriver en spalt i Expressen i dag. Bättre att rikta stöd till barnen, än till föräldrar.
2011-02-03
Kvällsöppet om brott & straff
Fick hoppa in som vikarie för skickliga Birro. Väldigt smickrande - och nervöst. Brott & straff på tapeten, samt RFSU:s sexfilm. Länk till inslaget.
2011-02-02
Nästa bloggfotografi?
Hur vackert som helst. Jag har bott i röda huset, nu bor jag högst upp i orange.
2011-01-25
Dagens ametist
Detta P3-geni förgyllde min morgon. Jag kallas "alibi" för att jag svarar Sverigedemokrater på Twitter. Det gör mig tydligen - märk väl: inte twittrare med svenska namn och svenskt utseende som gör samma sak - enligt henne till utnyttjad. Sistah Ametist sitter hemma och läser igenom gamla konversationer, hon letar och letar, känner hur det kokar inombords och blir tvungen att markera. Hon som är så god och fin och hatar Sverigedemokrater supermycket. Så kommer Sakine och twittersvarar dem. Vafan!
Ingenstans skriver hon vad det är jag har skrivit eller sagt som är förkastligt, sd-aktigt och värt att fördöma. (Naturligtvis inte, eftersom det inte finns något att hitta). Jag påpekade att hon borde skaffa sig ett liv. Då bjussade hon på den sköna kommentaren om att hon aldrig läst något bra av mig. Minsann.
Kaffet på SR verkar det då inte vara något fel på.
2011-01-21
Assimilation? Kanske.
Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och väldigt intresserad av integrationsfrågan, gav i förra veckan ut en rapport på Timbro. Ordet assimilation väcker hos mig både obehag och nyfikenhet. Obehag för att jag under hela mitt liv påmints om hur extrem tvångsassimilation går till i Turkiet. Nyfikenhet för att Johansson Heinö, som jag följt ett bra tag, säkert har något att framföra. Vad menar han?
En del av rapporten handlar om hur integrationsdebatterna ser ut i länder som Tyskland, Frankrike och USA. Det ger fenomen som nationalism och grad av assimilation nya dimensioner än de vi är vana vid från svensk debatt. (Att jag får en känga för min kritik mot Ayaan Hirsi Ali får jag bjuda på, vi är inte direkt överens om allt).
Den amerikanska modellen, som Heinö beskriver som en assimilationsmodell, har en nationalism där pluralism inryms. Det verkar inte DN:s ledarskribent Lisa Bjurwald, som ofta har poänger när hon skriver om antisemitism och islamofobi, vilja se. Hon har vid upprepade tillfällen kritiserat Johansson Heinö den senaste veckan, men hela tiden utgått från sin egen tolkning av ett ord. Symbolik blir viktigare än själva innehållet.
Det är synd att fastna i begrepp, för Johansson Heinö kan vara något intressant på spåret. Det skulle underlätta om politiker började prata om exakt vad de menar när de drar till med "vi vill ha integration". Till vilken grad vill ni ha anpassning och homogenitet? Hur olika ska medborgarna få vara? Om politiker genomför en assimilationpolitik under täckmanteln "integration" är jag inte mindre ledsen för att de inte erkänner det öppet.
För övrigt undrar jag varför många fortfarande inte ser skillnad på identitetspolitik/"multicultiralism" och mångfald. Man kan vara väldigt mycket emot en politik som behandlar oss utifrån etnicitet och religiös tillhörighet, och samtidigt uppskatta pluralism/mångfald.
Det är i dessa nya gråzoner de intressanta förslagen och idéerna finns. Inte där Bjurwald eller Jimmie Åkesson står och trycker i var sitt hörn.
Länk till rapporten.
Länk till Studio Ett där Johansson Heinö och Lisa Bjurwals debatterar.
En del av rapporten handlar om hur integrationsdebatterna ser ut i länder som Tyskland, Frankrike och USA. Det ger fenomen som nationalism och grad av assimilation nya dimensioner än de vi är vana vid från svensk debatt. (Att jag får en känga för min kritik mot Ayaan Hirsi Ali får jag bjuda på, vi är inte direkt överens om allt).
Den amerikanska modellen, som Heinö beskriver som en assimilationsmodell, har en nationalism där pluralism inryms. Det verkar inte DN:s ledarskribent Lisa Bjurwald, som ofta har poänger när hon skriver om antisemitism och islamofobi, vilja se. Hon har vid upprepade tillfällen kritiserat Johansson Heinö den senaste veckan, men hela tiden utgått från sin egen tolkning av ett ord. Symbolik blir viktigare än själva innehållet.
Det är synd att fastna i begrepp, för Johansson Heinö kan vara något intressant på spåret. Det skulle underlätta om politiker började prata om exakt vad de menar när de drar till med "vi vill ha integration". Till vilken grad vill ni ha anpassning och homogenitet? Hur olika ska medborgarna få vara? Om politiker genomför en assimilationpolitik under täckmanteln "integration" är jag inte mindre ledsen för att de inte erkänner det öppet.
För övrigt undrar jag varför många fortfarande inte ser skillnad på identitetspolitik/"multicultiralism" och mångfald. Man kan vara väldigt mycket emot en politik som behandlar oss utifrån etnicitet och religiös tillhörighet, och samtidigt uppskatta pluralism/mångfald.
Det är i dessa nya gråzoner de intressanta förslagen och idéerna finns. Inte där Bjurwald eller Jimmie Åkesson står och trycker i var sitt hörn.
Länk till rapporten.
Länk till Studio Ett där Johansson Heinö och Lisa Bjurwals debatterar.
2011-01-15
Svar till Neuding, Svansbo & Sundin
Jag har fått en del förväntade reaktioner på senaste spalten som handlade om att liberala debattörer hamnar lite hur som, beroende på vilka grupper det handlar om. Ibland gäller liberala principer, andra gånger inte.
Min kritik mot Neo:s Paulina Neuding handlar inte om att hon menar att muslimer har ett kollektivt ansvar för vad självmordsmombaren gjorde. Inte heller tryckte Ilmar Reepalu upp sin kommuns judar mot en vägg och krävde dem på ursäkter för Israels politik i Gaza. Men båda vill att människor - muslimer i ena fallet och judiska församlingar i andra - förhåller sig till vad förövare gör.
Varför skulle de det? Och varför detta rabalder när Reepalu och Tännsjö förespråkar kollektivism, när man själv glider in i samma fälla när det kommer till muslimer? Ja, jag tycker att Neuding och Svansbo famlar i mörker. När Svansbo snurrar vidare om att muslimer väljer att vara religiösa vet jag inte riktigt var jag ska börja. Nöjer mig med denna floskel: Alla som ses som och definieras som muslimer är inte tokreligiösa Shariaförespråkare. Jag har muslimsk bakgrund. I samband med bombdådet ville en sverigedemokrat att jag skulle "ta avstånd". Det är just där vi hamnar när vi kör på med Neudings modell: i ett träsk av destruktivt kollektiviserande. Jag reagerade på Reepalu när han yrade om vad judiska församlingar bör och inte bör göra. Det säger något när hans mest högljudda kritiker tycker kollektiviserandet är helt i sin ordning, när det gäller en annan grupp. I båda fallen är det bisarra önskemål som presenteras.
I fallet med FP-Sundin och fallet med utställningen i Norrköping kokar det hela ner till att vi inte är överens i grunden: Enligt Sundin är jämförelsen Gaza och Förintelsen per definition antisemitisk och rasistisk. Jag tycker inte att den nödvändigtvis är det. Att vidriga antisemiter förminskar och förnekar Förintelsen är klart. Men när vanliga palestinier jämför kan det helt enkelt bero på att de 1) tror att jämförelsen fungerar för europeisk publik samt 2) vill lyfta lidandet i Gaza. Det är skillnad på det, och på antisemitism med udden riktad mot judar. Min poäng är att det inte är en slump att Sundin, vanligtvis en principfast förespråkare av yttrandefrihet, drar till med en vid definition av antisemitism.
Har jag därmed menat att exempelvis Neuding är rasist? Hon skriver det i sin replik. Eh, nej, jag är knappast den som kastar rasistanklagelser omkring mig. Man behöver inte vara rasist eller främlingsfientlig för att ägna sig åt dubbla måttstockar. Det är något debattörer från hela det politiska spektrat sysslar med. Stora delar av vänstern avskyr Muhammedkarikatyrer för att de tolkar in islamofobi i dem och ser hets i yttranden som - för dem - sparkar neråt. Antisemitismen är de inte lika pigga på att se, även om det finns undantag.
Man behöver inte förvänta sig att alla människor är konsekventa. Det vore naivt. Men tycker man att sin egen subjektiva bedömning går före, får man ägna sig åt kollektivisering eller avsteg från yttrandefriheten utan att låtsas driva principfast liberalism.
Uppdatering: Jag har fått ännu en replik, läs gärna Helena von Schantz på Newsmill. Det är ett snårigt område men jag nöjer mig med denna bloggpost för tillfället, om någon undrar vad jag står i just denna diskussion. Till yttrandefrihetsfrågan lär jag återkomma snart ändå.
Min kritik mot Neo:s Paulina Neuding handlar inte om att hon menar att muslimer har ett kollektivt ansvar för vad självmordsmombaren gjorde. Inte heller tryckte Ilmar Reepalu upp sin kommuns judar mot en vägg och krävde dem på ursäkter för Israels politik i Gaza. Men båda vill att människor - muslimer i ena fallet och judiska församlingar i andra - förhåller sig till vad förövare gör.
Varför skulle de det? Och varför detta rabalder när Reepalu och Tännsjö förespråkar kollektivism, när man själv glider in i samma fälla när det kommer till muslimer? Ja, jag tycker att Neuding och Svansbo famlar i mörker. När Svansbo snurrar vidare om att muslimer väljer att vara religiösa vet jag inte riktigt var jag ska börja. Nöjer mig med denna floskel: Alla som ses som och definieras som muslimer är inte tokreligiösa Shariaförespråkare. Jag har muslimsk bakgrund. I samband med bombdådet ville en sverigedemokrat att jag skulle "ta avstånd". Det är just där vi hamnar när vi kör på med Neudings modell: i ett träsk av destruktivt kollektiviserande. Jag reagerade på Reepalu när han yrade om vad judiska församlingar bör och inte bör göra. Det säger något när hans mest högljudda kritiker tycker kollektiviserandet är helt i sin ordning, när det gäller en annan grupp. I båda fallen är det bisarra önskemål som presenteras.
I fallet med FP-Sundin och fallet med utställningen i Norrköping kokar det hela ner till att vi inte är överens i grunden: Enligt Sundin är jämförelsen Gaza och Förintelsen per definition antisemitisk och rasistisk. Jag tycker inte att den nödvändigtvis är det. Att vidriga antisemiter förminskar och förnekar Förintelsen är klart. Men när vanliga palestinier jämför kan det helt enkelt bero på att de 1) tror att jämförelsen fungerar för europeisk publik samt 2) vill lyfta lidandet i Gaza. Det är skillnad på det, och på antisemitism med udden riktad mot judar. Min poäng är att det inte är en slump att Sundin, vanligtvis en principfast förespråkare av yttrandefrihet, drar till med en vid definition av antisemitism.
Har jag därmed menat att exempelvis Neuding är rasist? Hon skriver det i sin replik. Eh, nej, jag är knappast den som kastar rasistanklagelser omkring mig. Man behöver inte vara rasist eller främlingsfientlig för att ägna sig åt dubbla måttstockar. Det är något debattörer från hela det politiska spektrat sysslar med. Stora delar av vänstern avskyr Muhammedkarikatyrer för att de tolkar in islamofobi i dem och ser hets i yttranden som - för dem - sparkar neråt. Antisemitismen är de inte lika pigga på att se, även om det finns undantag.
Man behöver inte förvänta sig att alla människor är konsekventa. Det vore naivt. Men tycker man att sin egen subjektiva bedömning går före, får man ägna sig åt kollektivisering eller avsteg från yttrandefriheten utan att låtsas driva principfast liberalism.
Uppdatering: Jag har fått ännu en replik, läs gärna Helena von Schantz på Newsmill. Det är ett snårigt område men jag nöjer mig med denna bloggpost för tillfället, om någon undrar vad jag står i just denna diskussion. Till yttrandefrihetsfrågan lär jag återkomma snart ändå.
2011-01-08
Yttrandefriheten och liberalerna
Redan när Hirsi Ali i libertarianska magasinet Reason svamlade om att de (muslimerna) inte har rätt att bränna "våra" flaggor, men att vi har rätt att rita karikatyrer, undrade jag varför det var så tyst med kritik i liberala läger. Om debattörer utger sig för att stå för klassisk liberalism, så får de stå för det utan att göra undantag för somliga. Hirsi Ali är inte den enda som svajar.
Här länk till dagens spalt.
Här länk till dagens spalt.
2011-01-06
God fortsättning
Vill rekommendera Eduardo Grutzkys text "Jag var självmordsbombarens fritidsledare".
För övrigt måste jag byta ut det tre år gamla bloggfotot. Det får bli mitt nyårslöfte.
För övrigt måste jag byta ut det tre år gamla bloggfotot. Det får bli mitt nyårslöfte.
2010-12-14
Avståndsdebattens relativister
Minns ni när Reepalu slirade förra vintern, och antydde att judar i Sverige bör ta avstånd från Israels politik? Så här citerades han i Sydsvenskan:
– Jag skulle önska att judiska församlingen tog avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza. I stället väljer man att hålla en demonstration på Stortorget, som kan sända fel signaler.
– Samtidigt skulle jag önska att företrädare för muslimer i Malmö klart och tydligt säger att judarna i Malmö inte ska blandas in i Israel-Palestina-konflikten.
För sina uttalanden fick han mycket kritik, bland annat av mig. Med rätta; judar i Sverige, ens om de är organiserade, har inget automatiskt kollektivt ansvar för vad den israeliska staten gör.
I dag tycker en del att muslimer ska ta avstånd från terrorhandlingar. Magasinet Neo:s chefredaktör Paulina Neuding twittrar att "avståndstaganden från muslimer" kan "GÖRA SKILLNAD".
Hoppsan. Så lätt var det visst att svänga 180 grader.
– Jag skulle önska att judiska församlingen tog avstånd från Israels kränkningar av civilbefolkningen i Gaza. I stället väljer man att hålla en demonstration på Stortorget, som kan sända fel signaler.
– Samtidigt skulle jag önska att företrädare för muslimer i Malmö klart och tydligt säger att judarna i Malmö inte ska blandas in i Israel-Palestina-konflikten.
För sina uttalanden fick han mycket kritik, bland annat av mig. Med rätta; judar i Sverige, ens om de är organiserade, har inget automatiskt kollektivt ansvar för vad den israeliska staten gör.
I dag tycker en del att muslimer ska ta avstånd från terrorhandlingar. Magasinet Neo:s chefredaktör Paulina Neuding twittrar att "avståndstaganden från muslimer" kan "GÖRA SKILLNAD".
Hoppsan. Så lätt var det visst att svänga 180 grader.
2010-12-03
Kan Erixon kan väl Segerfeldt
Bloggaren Dick Erixon skramlade ihop pengar, 100 000 kr om jag minns rätt, av sina läsare för några år sedan. Nu behöver Fredrik Segerfeldt hälften, för att skriva en FN-kritisk bok. Spännande.
2010-11-28
Yttrandefrihetsfrågan
Härligt att det finns människor som bryr sig om en central, men alltid så ifrågasatt, frihet. I den politiska världen har inte mycket hänt. Bildt stänger förvisso inte ner hemsidor som publicerar karikatyrer, men EU-parlamentariker och andra representanter utomlands gör som sagt inte mycket väsen. Men i den övriga samhällsdebatten har det faktiskt gått framåt. Färre säger "Yttrandefrihet, men..."
Läs till exempel Mattson, bloggaren Fredrik Arvidsson med flera.
Ofta när man skriver om hetslagstiftningen eller om yttrandefrihet kommer några snabba kommentarer om att "SD vill avskaffa HMF", SD si och SD så. Tänk att folk orkar ägna så mycket energi åt ett litet struntparti. Skulle hälften av energin ägnas åt att argumentera för demokrati (eller varför inte argumentera emot SD:s ihåliga politik) vore en hel del vunnet.
Läs till exempel Mattson, bloggaren Fredrik Arvidsson med flera.
Ofta när man skriver om hetslagstiftningen eller om yttrandefrihet kommer några snabba kommentarer om att "SD vill avskaffa HMF", SD si och SD så. Tänk att folk orkar ägna så mycket energi åt ett litet struntparti. Skulle hälften av energin ägnas åt att argumentera för demokrati (eller varför inte argumentera emot SD:s ihåliga politik) vore en hel del vunnet.
2010-11-27
Nu har man varit bortskämd
...och haft en massa kul för sig i veckan.
I söndags var det diskussion om Norra Djurgårdsstaden i Agenda (35 minuter in i programmet).
Fredagspanelen (TV4), med Amerca Vera-Zavala och Göran Rosenberg, om aktuella ämnen och lite annat skoj.
Och i dag har jag en spalt om älsklingsfrågan yttrandefrihet. Den skrev jag när resten av journalistkollegorna och vännerna hängde på party. Bitterbloggat om det på Newsmillbloggen.
Om jag får rekommendera en ytterligare debatt så är det den om det senaste hedersmordet. Läs te x "Annas" berättelse. Och Eva-Britt Svenssons (i samma ämnestråd), som tycker att hedersbegreppet är för rasistiskt belastat för att användas.
I söndags var det diskussion om Norra Djurgårdsstaden i Agenda (35 minuter in i programmet).
Fredagspanelen (TV4), med Amerca Vera-Zavala och Göran Rosenberg, om aktuella ämnen och lite annat skoj.
Och i dag har jag en spalt om älsklingsfrågan yttrandefrihet. Den skrev jag när resten av journalistkollegorna och vännerna hängde på party. Bitterbloggat om det på Newsmillbloggen.
Om jag får rekommendera en ytterligare debatt så är det den om det senaste hedersmordet. Läs te x "Annas" berättelse. Och Eva-Britt Svenssons (i samma ämnestråd), som tycker att hedersbegreppet är för rasistiskt belastat för att användas.
2010-11-13
Om socialdemokratins kris
...har det sagts mycket. Här kommer dagens kolumn: S-eliten är en snobbig adel.
2010-10-27
Boris Benulic, den ende som begriper höger-vänster?
Jag är en av fem debattörer som skrivit egna texter som sammanställts i en rapport på Timbro: "Integrationens utmaningar". Mitt avsnitt handlar om att vi måste sluta särbehandla; staten ska vara "färgblind" och behandla mig som vilken annan medborgare som helst. Ungefär så. Väldigt klassiskt liberalt, varken mer eller mindre.
I dag ordnades ett seminarium på Timbro, som jag gärna hade varit med på om jag bara haft tid. Av oss som skrivit dessa texter skulle jag nog säga att en är tydligt borgerlig (Thomas Gür). Så varför inte använda ordet liberal kort och gott, i stället för "borgerlig" integrationspolitik? Kanske ses det som ett för luddigt ord? Jag vet inte.
Vad jag vet är att jag inte känner mig "borgerlig". I synnerhet inte kulturellt. Ska man definieras utifrån vad man röstar på för partiblock är det inte heller glasklart var min röst hamnar. Och jag skulle mycket hellre rösta på Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet, än på Miljöpartiet (även om det har hänt att MP fått någon röst). Av en enda anledning, och det är att MP saknar klassanalys. Alltså: jag är väldigt mycket liberal, "social libertarian" när jag gör ideologitester, men har svårt för den svenska höger-vänster-skalan.
När Nisha Besara sammanfattar Timbro-seminariet slår hon nog nästan rekord i att använda ordet "höger". Tja...
Jag undrar om inte Boris Benulic är den som begripit höger-vänster bäst. Han kallar sig marxist men blir av andra kallad borgerlig eller höger. Han låter precis som vuxna jag växte upp med. De har varit engagerade i socialistiska rörelser utomlands. Men de begriper inte mycket av vad svensk vänster pysslar med, alla gånger.
Benulic skrev nyligen denna fina text: "Som marxist är jag hellre exploaterad än bidragsberoende". Kom att tänka på den i dag, när ideologiska etiketter kastas runt hur som helst.
I dag ordnades ett seminarium på Timbro, som jag gärna hade varit med på om jag bara haft tid. Av oss som skrivit dessa texter skulle jag nog säga att en är tydligt borgerlig (Thomas Gür). Så varför inte använda ordet liberal kort och gott, i stället för "borgerlig" integrationspolitik? Kanske ses det som ett för luddigt ord? Jag vet inte.
Vad jag vet är att jag inte känner mig "borgerlig". I synnerhet inte kulturellt. Ska man definieras utifrån vad man röstar på för partiblock är det inte heller glasklart var min röst hamnar. Och jag skulle mycket hellre rösta på Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet, än på Miljöpartiet (även om det har hänt att MP fått någon röst). Av en enda anledning, och det är att MP saknar klassanalys. Alltså: jag är väldigt mycket liberal, "social libertarian" när jag gör ideologitester, men har svårt för den svenska höger-vänster-skalan.
När Nisha Besara sammanfattar Timbro-seminariet slår hon nog nästan rekord i att använda ordet "höger". Tja...
Jag undrar om inte Boris Benulic är den som begripit höger-vänster bäst. Han kallar sig marxist men blir av andra kallad borgerlig eller höger. Han låter precis som vuxna jag växte upp med. De har varit engagerade i socialistiska rörelser utomlands. Men de begriper inte mycket av vad svensk vänster pysslar med, alla gånger.
Benulic skrev nyligen denna fina text: "Som marxist är jag hellre exploaterad än bidragsberoende". Kom att tänka på den i dag, när ideologiska etiketter kastas runt hur som helst.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)