2007-05-24

Snobbiga socialliberaler vs. fattiga högerliberaler

Johan Ingerö skriver en underbar bloggpost om hur läget brukade vara i debatterna på Liberala ungdomsförbundets kongressdebatter och andra debatter. Eftersom jag har ett förflutet i Luf vet jag att det stämmer på pricken.

Ha ha!

"Jag fick intrycket att de alltid var de bäst bemedlade som envist försvarade skatter, regleringar och förbud. Jag befann mig ofta i situationen att jag, som i bästa fall hade någon tusenlapp på kontot två veckor innan lön, hamnade i diskussioner med diverse rika herrar som pratade om "sociaaalt engagemaaaang" med släpiga direktörsdialekter.

Jag tyckte att det var rätt intressant eftersom det i någon mån vederlägger den klassiska bilden av överklasshögern. Detsamma gällde i ungdomsförbundet. Oavsett om det gällde skatter, sexköpslagen, arbetsmarknadsregler eller socialpolitik så var det nästan alltid curlingungarna från de dyra villorna som stod till vänster. Vi som växt upp i hyresrätter i diverse förorter var betydligt mer kritiska till välfärdsstaten."

Så sant så!

Undrar om man ser samma mönster på annat håll? Hur är det med era privata vänner och bekanta?

18 kommentarer:

Anonym sa...

Som liberal har jag inga vänner, men om jag ska begränsa mig till mig själv stämmer tesen perfectomento.

sakine sa...

Blogge, du ser!

Då stämmer alltså tesen in på såväl 100%-iga myskoliberaler som du och på oss liberaler "från gatan".

Anonym sa...

Liberal är inget annat än en ursäkt att inte bry sig och en förklaring på självfixeringen de flesta av er bloggare lider av.
/faith no more

Anonym sa...

Så jag är myskoliberal nu också?

Horliberal, myskoliberal, porrliberal, yttrandfrihetsfundamentalist…

Unknown sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Unknown sa...

Det är ju en gammal klassiker.


- Men de riktigt, riktigt fattiga då? Vad vill du göra åt dem?

- Har du varit riktigt fattig?

- Nej, men jag bryr mig om dem!

- Så trevligt. Jag har däremot varit riktigt fattig. Och vi ville inte matas som fågelungar, utan ges möjligheter. Förstår du?

- ...


Nu är jag väl dock inte riktigt myskoliberal. Men det finns inget som retar mig så mycket som när människor med goda intentioner förespråkar åtgärder som ger svält, orättvisor, social utslagning och miljöförstöring - helt i onödan.

Tobias Struck sa...

Jag är uppvuxen fattigt i en hyreskasern. Och jag är mycket kritisk till "tvångssolidaritet". Den som spenderar främlingars pengar på främlingar blir slarvig. Intresse bakom pengarna och rädslan för förlust - ökar säkerheten.

Men jag är för en gradvis övergång till fri solidaritet, där föreningar, försäkringar, kooperativ och välgörenhet steg för steg ersätter välfärdsstaten. Nyckelorden är "ömsesidighet" och "värdighet". Att kräva något i gengäld för en insats, värdiggör mottagaren.

Och i ett samhälle där vi är socialt beroende av varandra som medborgare och inte av statens blinda ögon, så motiveras sammanhållande moral starkare. Rättstaten och akutvården bör fortsätta att vara statlig: Ett samhälle där inte medborgaren har rätt till liv, frihet och att söka sin lycka, är inte ett samhälle där själar kan växa och ansvar komma till rätt personer.

Och eventuellt behövs det regleringar, som hindrar företag att bli alltför stora: Jag gillar franchise. Dessutom är det viktigt att kapital flyter runt i starka, moraliska solidariteter - istället för att bara åka hiss mellan en alienerad och frustrerad underklass och en aktiespekulerande och girig, ansvarslös överklass.

Banker, storföretag och omnipotenta stater i allians är världens värsta maffia: Det underliga är att de får bäst draghjälp av vänstern. Frihandel på riktigt och bättre villkor för västerländska småföretag skulle lösa Afrikas misär på 20 år.

Men det behövs också en djupare nationell andlighet, för att skapa solidaritet mellan medborgare och respekt för det sekulära, liberala samhällets lagar.

Liberal nationalism är en antirasistisk, frihetlig, jämställd, jämlik och empatisk höger i tiden.

Anonym sa...

'Och jag är mycket kritisk till "tvångssolidaritet".'

'Men det behövs också en djupare nationell andlighet, för att skapa solidaritet mellan medborgare och respekt för det sekulära, liberala samhällets lagar.'

Hur ska du ha det? Behåll din andlighet för dig själv; jag vill inte ha den.

Anonym sa...

Liberala ungdomsförbundet består av politiskt korrekta personer. Ett parti som är jävligt politiskt inkorrekt är Socialliberalerna.

Niklas Frykman sa...

'Liberal nationalism' låter väldigt mycket som gammal hederlig konservatism i mina öron...

Unknown sa...

Håller med Frykman. Och Socialliberalerna är helt ute och cyklar. Tycker det är en skam att ordet "liberal" tas i munnen av någon som förespråkar protektionism. Lägg ned eländet!

Tobias Struck sa...

Frykman. Äldre konservativa ser vissa som bättre än andra beroende på den klass och familj och kanske även "ras" som de tillhör. Jag tror att det kan födas bra människor varsomhelst. Dessutom har jag inga irrationella tabun, som handlar om kärnfamiljen, hbt och aborter. Neocons tycker att det är OK att angripa "lägre stående folk" för att stjäla deras naturresurser. Det gör inte jag.

Gunnar. Menar du att jag eller "Socialliberalerna" förespråkar "proteknionism"? Jag gör det inte - jag är för frihandel och för lägre skatter och bidrag (mer fri solidaritet mellan medborgare) men jag är mot anhöriginvandring från länder utanför Europa (utom för biologiska, omyndiga barn) och mot moralisk mångkultur inom samma nation.

Tobias Struck sa...

Blogge. Vad är problemet? Det är inget fel på riktig solidaritet, alltså frivillig och ömsesidig. Och det är inget fel att tro, hoppas och verka för att sprida en andlighet, som uppmuntrar sådan solidaritet. Det stör inte mig att du tackar nej. Alltfler tackar ja.

Anonym sa...

"Neocons tycker att det är OK att angripa "lägre stående folk" för att stjäla deras naturresurser. Det gör inte jag."

Knappast. Jag läser de främsta neokonservativa amerikanska tidsskrifterna. Aldrig läst någon skribent där som menar det du skriver. Tvärtom är de amerikanska neokonservativa extrema idealister som verkligen vill sprida demokrati. Grundtesen kan ju sägas vara att alla människor har ett människovärde och rätt till demokrati - världens stater har skyldighet att befria folk från diktaturer, exempelvis.

Detta kan ju ställas i kontrast till realister i stil med Kissinger som vill ha en utrikespolitik grundad på egenintresse.

Jag stöder inte neokonservatismen på ett flertal punkter, men jag delar definitivt de grundläggande värderingarna som jag tycker är mycket rimligare än exempelvis det svenska folkrättspratet.

/Jon

Anonym sa...

"Undrar om man ser samma mönster på annat håll? Hur är det med era privata vänner och bekanta?"

Jag tror att man som höger från de övre klasserna lätt hamnar i moderaterna. Steget är ju inte svårt att ta då.

Om man däremot har liberala värderingar och är arbetarklass så kännar man ofta att steget till moderaterna är för stort; identitetsmässigt, socialt osv - då finns folkpartiet. Därför finns högerfok med arbetarklassbakgrund inom folkpartiet. Människor som kanske egentligen är klart höger om folkpartiet.

För människor från rika eller klart borgerliga familjer som har dragning åt vänster är steget till sossarna eller vänstern ofta för långt - socialt och identitetsmässigt.

Vänsterfolkpartister är kanske också lite som "intellektuella".
Att låta saker sköta sig själv strider mot deras intellektuella sinnelag om att planera saker och ting. Därför finns det smygsossar med borgarbakgrund inom folkpartiet som är lite för "intellektuella" för att trivas inom sossarna.

Rent generellt är det ju tvärtom - människor med arbetarklassbakgrund är mer anhängare till välfärdsstat osv än människor med borgarklassbakgrund. Då måste det ju ha något med folkpartiets ställning som ett "icke-extremt" parti och vilka som dras dit. Eller?

Rent personligt: de argaste anarkisterna och kommunisterna jag känt har i stort sett alla kommit från mycket goda förhållanden. Rika föräldrar, högt begåvade osv. Lite fånigt att höra sådana människor försvara plankning, snattning, maskning på jobbet och bidragsfusk mm mm.

/Jon

Tobias Struck sa...

Jon. Inser inte du att pratet om att "sprida demokrati" handlar om att vidga en västerländsk marknad och anpassa människors livsstil till marknadens krav?

Det går inte att "sprida demokrati": Varje folk har de ledare som de förtjänar. Över 40 % av de tyska väljarna ville ha Hitler och röstade på hans parti! Sunni-muslimernas folkmajoritet favoriserades av Saddam och gav hans diktatur sitt villiga stöd. En dikatur utan ett brett kulturellt stöd, blir inte långlivad.

Individens frihet är inget som kan spridas med bomber och lydregimer, som tillåter USA att dumpa Mellanöstern-länders nationella intäkter av sin olja. Sådant skapar bara rekryter till terrorn. Och även om underklassen får "mer valfrihet", så vad är det som händer då? Reklammakarna och journalisterna blir deras präster - men präster som inte ger någon frid i sinnet.

Det moraliskt multikulturella, kapitalistiska samhälletr är en underklassmardröm. Men vad bryr sig de rikaste om det? Och neokonservatismen är de rikaste nätverkens ideologi. Den kanske låter vacker. Men det är i ljuset av dess praktik som jag dömer den.

Anonym sa...

Tobias:

Du skrev två saker som jag kommenterade:

1) att neokonservativa tycker att det är OK att angripa "lägre stående folk".

2) att man tycker det är okej att stjäla deras naturresurser.

När du skriver på det sättet så skisserar du en bild av neokonservativas syften, mål, ideologi och värderingar som inte ens är i närheten av att vara sann.

Nu är ju inte neokonservatismen en helt enhetlig ideologi, men en väldigt tydlig tendens är att neokonservatismens förespråkare har en universialistisk etik. Alla människor över hela jorden har ett människovärde och mänskliga rättigheter bör ha universell giltighet. Alla förtjänar att leva i demokrati.

Det är den ideologiska utrikespolitiska basen. Om du läser amerikanska neokonservativa tidskrifter så kommer du finna att det är basen som förenar.

Den värdebas som finns inom neokonservatismen är alltså den raka motsatsen den du försöker hävda.

Flera av de som initierade den neokonservativa rörelsen hade sedan tidigare vänsterbakgrund och samtidigt erfarenheter av Förintelsen. Mycket av internationalismen, icke-relativismen, demokratiseringsmålet kan ses ur det perspektivet.

Jag tycker att man kan se neokonservatismen som en reaktion på olika former av relativism: kulturrelativism, politisk relativism och moralisk relativism. Istället för den politiska relativismen hävdar man demokrati och mänskliga rättigheter. Istället för kulturrelativismen hävdar man att vissa kulturella uttryck helt enkelt är oetiska.

Sedan vad neokonservativ agenda i praktiken har gett och kan tänkas ge framöver är faktiskt en annan fråga. Personligen tycker jag att värdebasen är mycket bättre än den allmänt förhärskande relativismen som kontinuerligt rättfärdigar förtryck.
/Jon

Tobias Struck sa...

Jon. En av de tyngsta amerikanska neocons är Paul Wolfowitz. Han råkar samtidigt vara chef för Världsbanken. En slump? Jag kan tänka mig vad han menar med "värderingar". Men jag tror inte att det är samma sak som du och jag menar.

Det finns en strategi bakom att ge hela världens människor samma "rättigheter" till diverse frid och frihet. Personligen är jag inte alls mot att formulera rättigheter: Jag har själv formulerat ett rättighetsprogram som jag kallar modern sefiroth.

Problemet är att rättigheter förutsätter samförstånd, lagstiftning och rättsapparat för att ha någon mening. De är inte givna av naturen eller Gud. Då skulle naturen ingripa mot kränkningar, men naturen är full av kränkningar. Och Gud lyser med sin frånvaro...

För oss är naturen OK och Gud en bild av jagets högsta tillstånd av kärlek och upplysning, men vi inser att med en välutvecklad hjärna som människans, så behövs sociala normer, en etik och en moral i människans samhälle. En människa kan skada sin hjord mycket värre än en zebra kan skada sin hjord. Människan behöver regler.

Men allting är som bekant relativt. Vår juridiskt inspirerade och kulturellt absorberade frihetsmoral i väst passar inte alla folk. Vissa lever med väldigt många irrationella tabun. Om de är medelbegåvade barn och inte kan välja, utan absorberar den kultur som deras föräldrar tror på, så är det visserligen synd om dem - men vad leder det till om vi i väst anser oss ha en skyldighet att klampa in i vartenda land i Nordafrika och Västasien och med bomber och ockupationer försöka förändra kulturen där? Det skapar bara kaos, infekterade sår i folkens medvetanden och hat. De som för ut denna övertygelse, är bara ute efter att vidga västmarknaden och monopolisera viktiga naturresurser. Det lovar jag dig.

Jag håller emellertid med dig om att kulturrelativism och moralisk mångkultur är dåligt för väst, om vi vill bevara vår liberala, sekulära stat och lagstiftning. Vi behöver exempelvis skydda kulturen och de sociala livet mot för mycket anhöriginvandring och etnisk bosegregation. Vi behöver mer liberal propaganda i kulturen och ställa hårdare krav på invandrare såväl som skolelever - att lyda det liberala samhällets spelregler: Att det aldrig är OK att angripa en annan individ med våld, stölder och bedrägerier!

Då kan vi bli en trädgård som kan växa naturligt över världen. Inte med våld. Om vi blir angripna, så skall vi naturligtvis försvara oss hårdhänt. Men vi skall inte spränga barn i demokratins namn.