2007-05-05

Globalisering

Jag ska diskutera globalisering i en panel snart, på en sådan där snofsig konferens med besökare som finner sig själva eller finner sig själva lite till. Några av frågorna:

"Tillväxten i världen är rekordhög – över 5 % globalt sett. Företagen och konsumenterna jublar. Fler och fl er människor får det bättre materiellt. Men blir vi lyckligare totalt sett? Företagen är de stora vinnarna i en
globaliserad värld. Men kommer framtidens ledare också att ta ett större samhällsansvar? Vill de vara med och förbättra världen, inte bara sälja sina produkter?
Och vad händer med Sverige när Färdtjänsten beställs från Estland, indier sköter våra datasystem och bokföringen hanteras i Shanghai? Kan vi leva på svensk design och svensk musik? Vilka andra områden bör vi satsa på/kan vi konkurrera med?
Kan vi hoppas på ett allt bättre samhälle? Och i så fall, varför?"

Jag är om någon skulle ha missat det globaliseringsvän, trots att jag växte upp med gnällig omgivning av kompisar födde sent 70-tal eller tidigt 80-tal. Vi matades med böcker som Globaliseringsfällan och vi gnäller på i princip allting. Att fattiga jobbar på storföretag i stället för med lantbruk alternativt inom - om de har extrem tur - inom ett FN/biståndsprojekt kallas förstås för "utsugning". Rättvisemärkt och Kravmärkt ger oss bättre samvete. En del av oss orkar vara vegetarianer. Vi hatar krig och älskar FN och procentsatser för bistånd. Pessimistiska idealister, kan man kalla gnällgenerationen.

90-talisterna och de sena 80-talisterna har trevligt nog inte ärvt denna pessimistiska och ängsliga hållning till allt vad globalisering innebär. Och kanske blir vi alla, oavsett ålder, mer och mer komplexa i våra ställningstaganden och väljer och plockar globaliseringsrussin bäst det passar. Ett av de mer udda exemplen är kombinationen liberal nationalist.

Tips på litteratur eller undersökningar på det breda temat mottages tacksamt. Åsikter också, som alltid.

40 kommentarer:

Einar sa...

"Till världskapitalismens försvar" av Johan Norberg, Timbro. Innehåller alla fakta du behöver för att bevisa att globaliseringen hjälper världens fattiga mer än u-hjälp. Översatt till flera språk men relativt okänd i Sverige.

sakine sa...

Tack för tipset, den har jag redan och har väl också ströläst den för länge sedan. Jag har däremot inte "globalization is good". Den där boken som både Norberg och Zavala skrivit kanske kan vara intressant också.

Hur illa U-hjälp/Bistånd kan fungera fick jag se i Zambia på en resa dit för 1 ½ år sedan. Tragiskt.

Firat sa...

"Ett av de mer udda exemplen är kombinationen liberal nationalist."

Ett av Norges största parti FRP, som fick över 20% av rösterna senaste valet (34.9% i den senaste opinionsundersökningen), kallar sig just något i stil med "liberala nationalister". Ett gäng galningar som hatar staten och mångkultur =D

sakine sa...

Firat, norrmän är som bekant inte riktigt kloka ;) Men visst finns liknande (om än mycket små) strömningar i Sverige; ekonomiskt är de marknadsliberaler men identitetsmässigt och kulturellt vill de i stället stänga gränser. Här är ju de svenska främlingsfientliga partierna generellt sett ekonomiskt socialister. Skeptiska till arbetskraftsinvandring och "utförsäljning av statliga bolag" till "gränslösa rovkapitalister".

I det stora hela:
Annars brukar just staten vara garanten för nationalism och upprätthållandet av "ett land, ett folk".

Dead as a Dodo sa...

När människan skapade världen är också en bra bok att läsa även om man lätt spyr av att bli matat med så jävla mycket statistik, och så boken som Norberg och Zavala skrev såklart.

Tobias Struck sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jayn sa...

Ta en först och främst en titt på Philippe Legrain, "Open World". En otroligt bra och smart ämnesindelad bok.

Sedan kanske något av William Easterly; "The elusive quest for growth" eller "The white man's burden". Underbara böcker för att få perspektiv på biståndsfrågan och då speciellt den senare.

Norbergs bok med Vera-Zavala heter "En annan värld är möjlig" och är toalt överflödig läsning om du har In defense.

Tobias Struck sa...

Jag har börjat förstå varför det är så frestande att galen-stämpla mig. På det sättet kommer ni undan debatten. Varför inte bemöta mina argument? Börja med att svara på varför det är galet:

1. Att påpeka det helt uppenbara psykiska lidande som den moraliska mångkultur, andliga rotlöshet och kärnfamiljens förkrympta osäkerhet, som korporativismens konsumtionssamhälle har bibringat den enkla medborgaren?

2. Att därför kritisera välfärden som produkt av staten och näringslivet i allians?

3. Att påpeka att det bara är de som ärver kapital, tillhörighet i överklassnätverk och medföljande privilegier, som gynnas av den korporativa alliansen mellan EU:s storföretag (inklusive banker och media) och dess regeringar?

4. Att det är utmärkt för marknaden och människan att båda lämnas fria under ansvaret att respektera andras frid och frihet, att det även främjar Afrika - men att det inte är vad vi har i västvärldens fascistiska, imperialistiska maktstruktur - utan att skatter och avgifter hindrar småföretag från att konkurrera med de stora, att handelshinder gör Afrika till en olycklig prostituerad, hos vilken monopolen dumpar priser och löner hur de vill - medan den åldrade förtvinar och västvärlden njuter hennes frukter?

5. Att EU har som agenda att skapa en bredare men splittrad, segregerad och olycklig underklassbas, från vilken korporativet kan få förutsägbara tröstkonsumtionsmönster och skatter - utan att inflation skapas?

6. Att denna bas vidgas genom islamisering via anhöriginvandring, som bäddar in flyktingar från Nordafrika och Västasien i patriarkala kollektiv, där assimilationen till rådande kultur och därmed rådande moral, hämmas?

7. Att det är rätt att resa en starkt liberal rättvisans röst mot USA:s imperialistiska invasioner i Västasien, som de frossar i för att få en billig åtkomst av oljan där?

8. Att rättigheter är meningslösa abstraktioner utan en stark rättsapparat som skyddar rättigheterna lika väl för alla medborgare - och att detta bara kan uppnås inom en för medborgarna gemensam lagstiftning inom en gemensam nation med starka förenande kulturella incitament i form av myter och moralisk metafysik?

9. Att medborgarna utan minsta gemensamma kulturella normer för social moral, förfaller i konflikter - och att en stat som särbehandlar etniska minoriteter (positivt eller negativt) föder revolutioner?

10. Att en svensk medborgare därför bör kalla sig svensk i första hand och i första hand solidarisera sig med Sverige och svenskarna?

11. Att vi utan denna medborgarnas prioritet av sitt land, får ekonomisk och social otrygghet inom landet: Kapital som flyger ut ur landet utan att bibringa landet värden, medborgare som förråder sitt lands säkerhet till förmån för avlägsna länders etniska majoriteter, sekterism, stress, ökad kriminalitet, bidragsfusk, gängkrig, vandalism?

Björn sa...

Firat, norrmän är som bekant inte riktigt kloka ;)

*fnys*

:)

Björn sa...

Förresten, Här finns all statistik som visar varför globasering är bra.

Gapminder.org

Anonym sa...

Sakine och co!

Här kommer nga riktigt heta boktips!

Dessa är:GÖTEBORGS GLOBALISERING, SKOGEN, STATEN OCH KAPITALISTERNA samt GLOBALA FÖRKASTNINGAR dessa tre är samtliga författadeav Jan Jörnmark (docent i ekonomisk historia).Ni kan läsa mer om böckerna och deras innehåll på: http://www.jornmark.se/ Rekommenderas mkt starkt!

Mvh/Johan K

Tobias Struck sa...

Björn. "Statistik som visar varför globalisering är bra."

Globalisering är bra - för de starka friska och välutbildade, främst vita män. Att fattiga länder som får frihandel blommar, är inget som jag motsäger eller är emot.

Jag är öht inte mot globalisering och en fri marknad.

Men en sak som försvinner ur debatten är hur plötsliga fabriksflyttar från Sverige drabbar de äldsta, de rotade, de sjukaste och de etniskt diskriminerade grupperna, som lämnas arbetslösa på en marknad, där det är unga, friska, flexibla, mobila och välutbildade som främst får jobb.

En annan sak som försvinner är hur den enkla människan mår i ett samhälle där den moraliska mångkulturen och konsumtionshetsen bombarderar sinnet med information men inga entydiga moraliska riktmärken eller trygg tillhörighet i nationens folk erbjuds.

Hur mår hon? Bryr ni er? Bryr ni er om att 40 % av de som bor i Bergsjön/Göteborg är sönderstressade och 35 % fysiskt inaktiva? Bryr ni er om att ungdomskriminaliteten ökar? Bryr ni er om att alltfler flickor och pojkar skär sig och att 1400 svenskar tar sina liv varje år? Bryr ni er om att konsumtionen av antidepressiva mediciner ökar med 20 % varje år i Sverige? Bryr ni er om att 100.000 svenskar kör rattonyktra varje vecka? Bryr ni er om de psyksjuka och de faror som de kan utgöra för andra människor när de inte får vård? Bryr ni er om de ensamma, de utslagna, de sjuka?

Jag tror ju inte på överstatlighet och offentligt finansierad välfärd. Men ärligt talat: Vad är ni för ena monster, som tror på globalisering och en fri marknad - utan att samtidigt erbjuda idéer om hur solidariteten, den sociala tryggheten och sammanhållningen mellan människor skall öka i samma takt som friheten ökar för de starka att göra sig en hacka?

Är det jag som är galen? Vem är du som kallar mig det? Jag ser ingenting där ditt hjärta skulle sitta. Är det att vara frisk?

Johan K sa...

TS!

Jag hoppas att ngn antar debatten snart!

I värsta fall får du kanske vänta lika länge som Jimmie Åkesson. Hursomhelst, grannen som diggar dig sade i går kväll följande: "Nästan alla kloka/sunda ideer, tankegods och förslag till "revolutionerande" förändringar mot ngt bättre har alltid startat som kätterier".

Ngt att ta i beaktande kanske?

Mvh/Johan K

Tobias Struck sa...

JK. Klok granne.

Den svenska ankdammen har ganska flexibla gränser, trots allt. Det gäller att förstå dynamiken: Bert Karlsson får finnas i det offentliga rummet, för priset att han regelbundet hånas. En vänster-antisemit som Sune Hjorth accepteras, så länge han gaggar om ufo:s samt behåller sina tjocka glasögon och sin bruna fluga på.

Mitt problem har alltid varit att jag inte är tillräckligt ful eller töntig. Jag är mer populär med min ärliga och raka stil när jag går upp till 90 kg. Om jag tar på mig skjorta och slips, funkar det också ganska bra - men bara i den viktklassen. Smal och välklädd med mina åsikter, så blir jag kallad "fascist", trots att det är etablissemanget som fungerar efter fascistiska principer.

Min plan är att berätta mer om min barndom i en självbiografisk bok. Många skulle förstå att jag har rent humanitära skäl, om de får inblick i mitt öde. Det skulle inaktivera mem-programmet "Håna kättaren" hos en del.

Men för att få lämnas ifred av staten och storkapitalet, när jag blir mer älskad av folket och därför utgör ett politiskt hot, så måste jag addera något slags narr-mask. Jag funderar på att göra Frihetsguidens fasad litet mer kitsch.

Då kommer de som såg oss som ett politiskt hot att strunta i det och vilja tjäna pengar på oss. De kommer att strunta i att vi bidrar till att bryta ned deras struktur på längre sikt. De kommer ju inte att leva när världen är som vi vill! Och för svinen i den arvrika överklassen är penningen viktigast. Dessutom är vi inte för väpnad revolution och därmed inget säkerhetshot.

En del religiösa fanatiker kommer nog att hata oss - och det är en jävligt seg struktur som har inplanterats i det svenska memhavet, detta med att alla som kritiserar socialdemokratisk invandringspolitik är "rasister" eller "främlingsfientliga". Men vi är mycket måna om att inte sprida hatpropaganda mot religioner eller etniska grupper. Vi upplyser om fakta och inbjuder till debatt.

Just det, ja, ta debatten. Jag är inte en labil Sune, som ni hoppades. Jag kommer inte att ta livet av mig (som jag har blivit uppmanad till här) och jag kommer inte att vika mig för dödshot (som jag också har fått här).

sakine sa...

Tobias, du missuppfattade mig? Jag tycker att dina tankar är intressanta, annars skulle jag inte länkat/tagit upp det.

ps.
Bemöter inläggen lite senare! Tack alla för bra tips. ds.

Tobias Struck sa...

Sakine. Ja, det är ju bra. Utgick från meningsutbytet om "galna norska liberala nationalister". Men krutet räckte ju i alla fall till att lägga upp 11 punkter att bemöta, så det är lugnt :) Ser fram emot bemötandet.

Anonym sa...

TS och co!

Det du nämner rörande utseendet och hur man blir bemött efter detta är ganska intressant. Jag kommer närmast att tänka på Sahlin/Åkesson debatten, där Åkesson av många på denna blogg och även i övriga kontexter/forum inte ansågs vara lika allvarlig och seriös som Sahlin, till följd av hans "oatletiska" eller i det närmaste babyliknande yttre som ngn uttryckte det.

Detta fenom har de facto även studerats strikt vetenskapligt/empiriskt av bla Torun Linholm. Torun har fokuserat mkt på vittneskonfrontationer och rättsfall,och kommit fram till att bla överviktiga och mörkhyade inte erhåller samma feedback vid deras vittnesmål, än "smala" och/eller ljushyade individer.

Ni som vill veta mer kan skicka ett mail till: torun.lindholm@mdh.se

Kort och gott: Som smal och gänglig är man facist och som biffig är man trög och lat!

Ingen är perfekt!

Mvh/Johan K

sakine sa...

Tobias, nu när jag har läst ditt inlägg måste jag medge att jag tycker att dina tankar är gal...fel :)

Du säger för det första mot dig själv: "Globalisering gynnar vita män bla bla", samtidigt som du erkänner att fattiga länder får det bättre av frihandel/globalisering.

För det andra, och det här är mest intressant: du skyller nästan samtliga samhällsproblem på en ökad internationalisering/globalisering.
Jag känner heller inte igen mig i ditt prat om att "unga friska" får jobb framför äldre (har du missat allt om Sveriges höga ungdomsarbetslöshet?) eller arbetslöshet bland andra outsiders (invandrare).

Det du vill nå, misstänker jag, är en slags tröghet/trygghet. Det tycker jag att vi har tillräckligt av i Sverige. Att man däremot ska ta hänsyn till vad grupper i samhället känner och tycker - självklart. Att däremot totalt förblindas av ängslig irrationalitet och en önskan om det gamla hjälper ingen. Det tror jag inte heller att folk efterlyser.

Tobias Struck sa...

Sakine.

"Du säger för det första mot dig själv: "Globalisering gynnar vita män bla bla", samtidigt som du erkänner att fattiga länder får det bättre av frihandel/globalisering."

Allting är relativt: I relation till att gå hungriga, så har fler asiater fått det bättre genom globaliseringen - men vad jag menar med att det främst är vita män som "gynnas", är att det globala kapitalet främst koncentreras hos vita män.

"För det andra, och det här är mest intressant: du skyller nästan samtliga samhällsproblem på en ökad internationalisering/globalisering.
Jag känner heller inte igen mig i ditt prat om att "unga friska" får jobb framför äldre (har du missat allt om Sveriges höga ungdomsarbetslöshet?) eller arbetslöshet bland andra outsiders (invandrare)."

De svenska ungdomarnas arbetslöshet bör minska avsevärt när 40-talisterna pensioneras. Men vad jag menar är vilka en fabrik med utländska ägare eller en nystartad fabrik eller ett nystartat kontor väljer att anställa. Knappast svenska 45-åringar, va? Detta är i ett framtidsperspektiv, globaliseringen har bara börjat, vet du. Och vad gäller invandrare, så tog jag ju just upp dem som särskilt utsatta på grund av etnisk diskriminering.

"Det du vill nå, misstänker jag, är en slags tröghet/trygghet. Det tycker jag att vi har tillräckligt av i Sverige. Att man däremot ska ta hänsyn till vad grupper i samhället känner och tycker - självklart. Att däremot totalt förblindas av ängslig irrationalitet och en önskan om det gamla hjälper ingen. Det tror jag inte heller att folk efterlyser."

Jag är inte förblindad av ängslan och eftersträvar inte det gamla bondesamhällets återkomst. Jag har ju inte ens skrivit att jag är mot globaliseringen. Allt jag skriver är att vi behöver mobilisera skydd mot globaliseringens negativa KONSEKVENSER. Och det har inget med vad "folk tycker" att göra. Det är konkret lidande, som vi pratar om här, utifall vi inte ställer om oss på vissa områden:

Exempelvis att vi blir mer solidariska och beskyddande mot varandra i vårt bostadsområde och på våra arbetsplatser, att fler företag startas med idealet att gynna Sverige och svenska medborgare framför andra länders medborgare, att svenskarna samlas kring en gemensam moralisk kultur, som skapar sammanhållning och hopp.

Jag pekar inte bara ut globalisering och internationalisering som bovar. Jag pekar ut hela konsumtionskulturen, som i mångt och mycket är skapad av den urbana sociala och ekonomiska strukturen och storindustrins reklamfolk i början av 1900-talet: Vi har blivit splittrade och isolerade flockvarelser, som köper oss identitet - och den formas ensidigt estetiskt, istället för att hämta näring ur något slags etik och moral. Det urartar sättet som vi behandlar oss själva och varandra på.

Men stressen som alienationen och utsattheten i kärnfamiljen eller den kosmopolitiska singeltillvaron skapar, fortsätter att driva vår konsumtionshets - och därmed ge oss jobb, och därmed ge staten skatteunderlag. De som halkar utanför, får bidrag av "solidaritet" för att återvälja politikerna, som tjänar de rikaste i pyramiden, där kapital ständigt pressas mot toppen och avfyras mot botten igen, som vidgas för att de rikastes skall kunna skära av mer fläsk till sina privata konton - för att kunna leva lyxliv och muta politiker med styrelseuppdrag och optioner på starka aktier.

Och aktierna har gjorts starka via förväntan på att folk är som folk är, söker tröst från himlen när rötterna har kapats. Och manna regnar från Mammons himmel - regnar över alltjämt splittrade, isolerade och stressade själar, som inte får lära sig att trösten kommer inifrån en etisk hållning, som säger att bara det som du sår, har du rätt och plikt att skörda - och du, människa, skall inte leva ensam: Du skall leva i raka, fridsamma, frihetliga och solidariska relationer - helst i konstellationer med fler än två ungar, två päron och en vov-vov. Och du skall medverka i skapandet av ett samhälle, där det finns minsta moraliska nämnare, som hyllas hgenom myter och metafysik. Och du skall söka din tröst främst i att vara delaktig i denna kulturtradition - inte i att du har köpt ännu en ny kamouflagefärgad truckerkeps.

Anonym sa...

TS!

Ett tips till dig!

Om du vet nga andra krönikörer, statsvetare, kändisar och politiker etc vilka delar betydande delar av din ideologiska värdegrund, tveka inte att tipsa/hänvisa till dessa.

Det skulle ytterliggare legitimitet till dina åsikter.

Visst, det har tidigare i historien skapats framgångsrika rörelser vilka mer eller mindre startats av en enda person, såson Jehovas vittnen, Scientologerna eller separatiströrelsen i Italien för ett självständigt Padania (norra Italien), av Umberrto Bossi etc.

Jag tror dock att det det generellt sett blir lättare om man försöker alliera sig med likasinnade i ett tidigt stadium, om detta nu är möjligt.

/Johan K

Tobias Struck sa...

JK. Du har nog rätt, men det finns en risk: Om jag refererar till vissa tänkare, så associeras jag med med dessa, istället för att det jag skriver tas för vad det är.

Men visst: Jag gillar gnostikerna, Pjotr Kropotkin, Friedrich Nietzsche, Rasputin, Anton LaVey, Ayn Rand och Alice Miller.

Den som nu börjar slå i dessa tänkares böcker för att finna ursprunget till mina tankar, kommer nog att få huvudvärk. Det lönar sig inte att kasta citat från dessa tänkare på mig och påstå att jag tycker som dessa i vartenda stycke. Vad har jag mitt fria tänkande till, om jag inte skall använda det?

Jag har aldrig läst en enda bok av en liberal tänkare (inte Smith, inte Locke, inte Mill) eller ens en artikel av en liberal nationalist. Jag vet liberalismens och nationalismens grunder. Det räckte för att skapa min egen liberala nationalism, som visserligen är i process fortfarande.

Johan K sa...

TS!

Jo, det var endast ett förslag mot bakgrund av de inkägg du gjorde går.

Friedrich Nietzsche, Miller och Rand har även jag läst men jag visste däremot inte att de benämndes gnostiker?

Rousseau och Focault då?
Ngt för en liberal nationalist?

De klassiska liberala tänkarnas verk är ABSOLUT läsvärda oberoende av vilken indeologisk ståndpunkt man i dagsdatum företräder/stödjer. Inte minst Adam Smiths "Den osynliga handen." Ett annat mkt intressant verk är Hesslow, Germunds "Den giriga kapitalismen."

TS, självklart kan man aldrig hålla med ngn enskild individ eller organisation/parti om ALLTING, men teorier kan många ggr vara ngt att ta spjärn ifrån och förhoppnings kanske senare få en "blänkare" av. Det är ju så vi i mångt och mycket arbetar på högskolenivå. När jag själv skrev mitt examensarbete/D-uppsats rörande funktionen "Personliga ombud" inom psykiatrireformen, tillämpade jag teorier från Martin Buber, Jurgen Habermas och Vygotsky. Detta i syfte att ha ngt att relatera datamassan/informationsflödet till etc.

Vad handlade ditt ex jobb om?

Mvh/Johan K

Tobias Struck sa...

JK. Du missförstod: "Gnostikerna" är en egen grupp. Men iofs är det inte totalt förvirrat att kalla mina favoriter för gnostiker.

Jag gillar Focault samt Laclau och Mouffe. Det var dem som jag använde främst i min D-uppsats (examensarbetet för magistern), som hette "Röster från botten" och handlade om unga kvinnliga undersköterskors upplevelser av social förminskning på sin arbetsplats. "Botten" syftar inte på samhällsklass, utan undertryckt tal, som jag hoppades kunna göra mig till tolk för. Uppsatsen blev inte jättebra, men vissa spår i den kan nog utvecklas till bra diskursanalyser.

Arthur sa...

De låga lönerna i Bangalogre bekymmrade mig ett tag men efter några besvärliga år så kan vi konkurrera på snarlika villkor. Våra konkurrenter har brist på passande rekryter och lönerna stiger. Detta är inte en jättesektor men jag tror att levnadsförhållandena i dessa länder förbättras exponentiellt om inga politiska hinder tillkommer. Det val vi har är om vi skall skapa förutsättningar för en tillväxt som skall hålla oss före dem eller om vi skall bi uppnådda och förbikörda av dem. Att de skall varaktigt lönekonkurera oss ner till en lägre nivå än vårt nuvarande välstånd är inte möjligt.

Däremot kanske vi om femtio år, om vänstern, miljöpartiet, sverigedemokraterna och liknande bakåtsträvare tillåts bli rådande här, får vänja oss vid att tala om rika indier, att tillfälligt få åka dit och för att tjäna lite pengar i deras tjänst och att det som är vardagskonsumption där inte blir tillgängligt för normalinkomsthavare här. Så stor kraft ligger det i exponentiell tillväxt.

Tobias Struck sa...

Arthur. Det är ingen här som är mot globalisering eller marknadsekonomi. Men du svarar inte på hur de negativa konsekvenserna av dessa två i Sverige i form av individuell ekonomisk utslagning och andlig alienation, skall motverkas med sociala, ekonomiska och moraliska strategier.

Johan Hedin sa...

Mycket text ovan men inget (vad jag kan se) som tar upp huvudfrågan i Sakines post och konferensen:
"Fler och fler människor får det bättre materiellt. Men blir vi lyckligare totalt sett?"

Om denna fråga kan man säga MASSOR – men jag har tyvärr nästan inga lästips, eftersom ingen tacklar frågan på allvar (jag skulle gärna skriva en bok om detta om bara ngt gav mig en påse pengar…). När det gäller den materiella halvan av frågan rekommenderar jag Norbergs böcker (inte minst den senaste). Men inte heller han tar upp frågan om lycka nu när vi "byggt klart" välfärden.

Några saker dock:

1. Varför är alla fokuserade på just "lycka"? Är det verkligen det ultimata målet? Är inte det en 1900-talsgrej. Finns det inte andra värden att leva livet efter?

2. Det FINNS en påtaglig inre "tomhet" hos många i västvärlden just nu. Den är värd att diskutera. Vi har inte samma materiella samhällsprojekt som våra fäder/mödrar hade (dvs. bygga välfärden), vi vill något annat men vi vet inte vad. I grunden kommer detta ur Maslows behovsstege. Nu när vi har trygghet så tar vi nästa steg (uppskattning, självförverkligande) och det är mkt svårare.

3 Kapitalismen är i grunden materialistisk (sant). Det innebär också att den ALDRIG gett sig i kast med att besvara frågor om livets mening och inre lycka. Den erbjuder bekvämlighet (och slut på fattigdomen), men INTE "lycka" i någon djupare mening. Det är därför poänglöst att skylla den för något den aldrig har varit inbladad i.

4. Andra institutioner HAR däremot varit handelsresande i lyckobringande, t.ex. religioner, utopistiska ideologier och new age flummande. Skyll på dem istället om du vill hitta en syndabock. Alla dessa har ju misslyckats rejält också de senaste 100 åren.

5. Skall vi lyckas tackla detta med lycka och mening (fylla tomhetskänslor) måste vi bygga från grunden (likt Maslow). Kapitalismen blir då en absolut nödvändig plattform att stå på (för att ge trygghet och allt det materiella vi ändå behöver), för att vi kan gå vidare och söka detta "icke-materiella" vi saknar. Det är korkat att göra kapitalismen till huvudperson i dramat, vare sig man är för densamma eller emot. Det är bara (likt maten vi äter), en förutsättning för att göra annat – inte livets mening. Öht är allt detta antingen/eller tänkande otroligt skadligt.

6. Det materiella välfärdprojektet var på många sätt mycket enklare än dagens projekt med självförverkligande etc. I välfärdsbygge blev alla våra individuella mål och insatser snabbt ett gemensamt mål. Så kommer det aldrig att kunna bli med självförverkligande eftersom denna per definition är individuell. Du kommer inte att kunna köpa den i affären, men ej heller få den tillhandahållen av något centralt statligt projekt.

7. När jag sagt det… jag tror ändå att begreppet "kultur" kommer att bli centralt för denna nya människa. Vi blir "kulturalister" efter att ha varit "industrialister". Vare sig det handlar om att skapa själv eller att konsumera kultur.

Ända lästipset jag kan komma på är sista delen i TV-serien Civilisation (gick igår på Axess TV) och speciellt Kenneth Clarkes slutord som påminner mycket om det jag är ute efter ovan (och detta sade han redan (1969)…

Arthur sa...

Kalla mig gärna 'inskränkt materialist' men jag *blir* lyckligare av större köpkraft. Varför är det så få som vågar erkänna detta?

Tobias Struck sa...

Johan. "Mycket text ovan men inget (vad jag kan se) som tar upp huvudfrågan i Sakines post och konferensen: Fler och fler människor får det bättre materiellt. Men blir vi lyckligare totalt sett?"

Får du inte in Struck? Det är ju allt som jag har skrivit om här, exempelvis:

"Allt jag skriver är att vi behöver mobilisera skydd mot globaliseringens negativa KONSEKVENSER. Och det har inget med vad "folk tycker" att göra. Det är konkret lidande, som vi pratar om här, utifall vi inte ställer om oss på vissa områden:

Exempelvis att vi blir mer solidariska och beskyddande mot varandra i vårt bostadsområde och på våra arbetsplatser, att fler företag startas med idealet att gynna Sverige och svenska medborgare framför andra länders medborgare, att svenskarna samlas kring en gemensam moralisk kultur, som skapar sammanhållning och hopp."

Angående att "skapa" och "producera" kultur, så verkar du använda DN:s definition av kultur (kulturdelen). Som etnolog använder jag begreppet kultur i en mer vidgad vidgad: Meningsbärande väv.

Kulturen är idéernas och värderingarnas medium. Istället för att bara kritisera, ifrågasätta, skapa förvirring och ironisera, så borde konstnärer och intellektuella, lärare och forskare - komma överens om en ny och bättre etik, som de sedan bygger sina framställningar kring: Folket behöver förenande myter och metafysik till stöd för att respektera lagen, annars blir staten repressiv och föder revolutionen.

Vi har sett att from personalism inte står pall för islamism och reaktionär konservatism när folket lider. Allas lika rätt och allas lika värde, blir tomma ord när det inte finns någon där som skyddar rätten eller bekräftar värdet.

Vad som behövs är en etik som betonar att människor faktiskt har olika slags värden - och att lika rätt inte bör betyda "lika mycket bröd och kritor" - utan snarare bör betyda lika rätt till fysisk frid såväl som intelektuell och ekonomisk frihet.

Men utan insikten att det är först i vår solidaritet (fritt utbyte) med andra medborgare, som vi får de olika värdena att samstämmas, och att det är först när vi använder vår frihet till att utvecklas, som vi kan känna värdighet i oss själva, så kommer inte lyckan.

Tobias Struck sa...

Arthur.

"Kalla mig gärna 'inskränkt materialist' men jag *blir* lyckligare av större köpkraft. Varför är det så få som vågar erkänna detta?"

Om du köper ett tennisracket, vill du då inte kunna spela med någon? Om du köper en tennislektion, vill du då inte att tennisläraren ger dig några uppmuntrande ord? Om du köper en bok med några uppmuntrande ord, önskar du då inte att de orden hade varit riktade till just dig? Du kan inte köpa en hållning, som får människor att trivas i ditt sällskap. De kanske trivs av att leva av dina medel, men du kommer att undra: Hur vore det om någon kunde uppskatta mig?

Jag tror att du ser rätt bra ut, har många vänner och en trygg uppväxtfamilj. Du tar alla desa saker för givna och tror att det är dina stålar som gör dig lycklig. Nu tar vi bort mamma och pappa, syskonen, vännerna, gör dig ful och sur och låter dig bara behålla dina pengar. Lek med tanken hur det skulle vara. I denna situation behöver du en social strategi och till grund för denna en uppsättning värderingar, en moral, som speglas i en grupps rådande moral, så att du kan få tillträde till denna grupp. Kan du formulera din favoritmoral, så att du kan få del i din favoritgrupp? Familj, vänner, snygghet? Bättre kan du. Där har du ju inget att komma med nu...

Johan Hedin sa...

Struck:
jag är ledsen men jag hoppade över dig. Du startade med en lista på 11-punkter och frågade om dessa var galna eller ej.
Det finns ingen chans i världen att jag sätter mig med och besvarar 11 svepande och generalla punkter i det format vi har här: kommentarsfunktionen på en blogg.

Hitta ett annat format så kanske...

Johan Hedin sa...

Artur:
Sure att du (och andra) "blir lyckligare" av att köpa saker. Inte mig emot. Återigen ett exempel på hur kapitalismen supportar kulturen (jag köper en mp3-spelare för att konsumera kultur typ). Men det är inte det jag skriver om här. Saker som "livets eller en högre mening".

Du menar väl inte att din "köpkraft" är meningen med ditt liv? Att detta är det högsta värdet i detsamma? Eller att "köpkraft" är något "högre" ärde värt att sprida i hela samhället? I så fall är du den allra första jag hört som sagt något så torftigt.

Anonym sa...

Fler och fler människor får det bättre...(knappast tröst för den som är arbetslös eller hungrig)
I alla epoker och ekonomier har det funnits stagnationer och expansioner. Ja, även i slavsamhällen och socialistiska ekonomier. Slavsamhällen hade en stor utvecklingsförmåga. Få vill idag försvara slaveriet. SSSR under Stalin, ökade produktionen, utbildningen och medellivslängden, minskade barnadödligheten, analfabetismen. Ändå skulle få säga att detta är Stalins förtjänst, eller hans syn på ekopol. Lika lite som kapitalister bygger överskott i väst, byggde Stalin välfärd i öst. Detta stod de produktiva klasserna för. Även om kontrollteknikerna såg olika ut.
Alla samhällen med ett högt socialt överskott syftar till att förbättra sig. Även i socialt avseende. Däremot bygger bolagsstyrd globalism på att ekonomiska beslut bör fattas utanför folkmakten(demokratin). Vilken den i detta avseende delar med stalinsocialism, slavsamhälle och andra autokratiska konfigurationer.
//Den som fortfarande litar på bolagsglobalisterna, förtjänar att bli exploaterad, men låt de andra slippa// Hypnoz

Johan Hedin sa...

"Fler och fler människor får det bättre...(knappast tröst för den som är arbetslös eller hungrig)"

Ehh... det är väl snarare den enda tröst de har? Dvs att chansen finns att de också kan få det bättre. Om motsatsen vore sann (att ingen får det bättre) så skulle ju, tvärtom läget för den arbetslöse vara tröstlöst.

Byggaren sa...

"SSSR under Stalin, ökade produktionen, utbildningen och medellivslängden, minskade barnadödligheten, analfabetismen. Ändå skulle få säga att detta är Stalins förtjänst, eller hans syn på ekopol. Lika lite som kapitalister bygger överskott i väst, byggde Stalin välfärd i öst. Detta stod de produktiva klasserna för. Även om kontrollteknikerna såg olika ut."

Tror att du blandar ihop äpplen och päron här. Det är riktigt att det skedde en tillväxtökning under Sovjets första år men det berodde på omställningen agral feodalism->industrialism och inte på socialismen i sig. Och det var inte Stalin som startade detta utan var en trend som även de demokratiskt valda menchevikerna försökte åstadkomma med sitt närmande till väst innan bolsjevikerna störtade dem med våld. Men sedan bar det raskt utför igen medan väst, sedan industrialismens födelse, konstant skapat ett större välstånd.

RMgX sa...

Och vad händer med Sverige när Färdtjänsten beställs från Estland, indier sköter våra datasystem och bokföringen hanteras i Shanghai? Kan vi leva på svensk design och svensk musik? Vilka andra områden bör vi satsa på/kan vi konkurrera med?
Kan vi hoppas på ett allt bättre samhälle? Och i så fall, varför?"

Tanken med globalisering är att även om en firma från Shanghai kanske sköter bokföringen i för en firma i Stockholm så kanske en firma i Stockholm sköter bokföringen för en firma i Shangai.
Jag tror det är helt fel tänkt att ro att vi ska satsa på specifika områden, och hoppas på att vara ifred på dessa områden. Istället måste var och en ha något att erbjuda som det finns en vilja att betala för och kunna stå sig i konkurrensen.
Om vi tar design och musik som exempel så är efterfrågan på en viss musik eller design beroende av smak och betalningsvilja.
Om marknade expanderar så kommer man kunna nå fler personer som kanske tilltalas, man kommer samtidigt få konkurrens av andra stilar från andra aktörer.
Totalt sett är det en bra situation, konsumenten får fler valmöjligheter och flera konsumenter kommer säkert att välja flera av alternativen.
Ofta köper man ju inte 5 likadana väskor men 5 olika väskor kan ju vissa tänka sig att köpa, så det är en positiv situation även för säljaren.

Det viktiga är att man är kompetent nog att ha något trevligt att erbjuda på marknaden. Så var det även innan globaliseringen, globaliseringen innebär främst att storleken på marknaden växer.
Det man inte ska göra är erbjuda en för kunden likvärdig produkt till mycket högre pris än konkurrenten.
Men på en fri kapitalmarknad finns det lite som hindrar en svensk från att investera i firmor som gör saker bra, oavsett var dessa finns.

"Företagen är de stora vinnarna i en globaliserad värld."
Då kan man fråga sig varför man gör så mycket för att hindra vanligt folk från att kunna investera i företag, om det nu vore så lönsamt.

Ett stort problem är att statliga interventioner ( läs skatter ) tvingar folk att investera i idiotiska verksamheter som är fruktansvärt inproduktiva och som inte strävar att höja sin produktivitet heller för den delen.
Man kastar helt enkelt pengarna som folk kunde investerat i lönsamma verksamheter i sjön, genom höga bidrag och andra statliga verksamheter.
Det man kan konkurrera med som land är b.la. en frånvaro av sådan tvång, både från statliga och kriminella element.
Om de som producerar eller bor i landet kan investera sin tid och pengar i verksamhet som är produktiva så skapar det rikedomar.
De som inte vill hålla på med något som det finns en efterfrågan på får skylla sig själva, inte mitt problem, de kommer nog ändå göra något vettigt för att uppfylla sina behov.
Det viktigaste vi kan göra är alltså att lägga ner välfärdsstaten och hinder mot investeringar.

Att diskutera lycka i "vi" former anser jag ganska meningslöst, jag har svårt att se hur man skulle mäta det kvantitativt mot en objektiv standard. Var och en får skapa sin egen lycka.

sakine sa...

Rmgx, instämmer helt.

Globaliseringsseminariet blev ganska intressant tycker jag. Både Stegö Cilo och Adamo är intressanta.

Men jag tror att publiken uppskattade en framtidsforskare bosatt i Kina mest (han pratade om kreativiteeeet och fina saker).

Själv satt jag och huttrade. Malde på när det var dags, men framför allt frös jag. Jeansen var genomvåta efter cyklande i ösregn.

Det som förvånade mig lite var att alla var så optimistiska. Kanske en generationsgrej.

partisan sa...

Blir vi lyckligare av materiell rikedom? Gå in på johannorberg.net, där finns en lång artikel under hans artikel-arkiv som undersöker just denna fråga. Mycket intressant läsning, och som vanligt lika briljant.

Jonas Barkå sa...

Vore skönt med lite optimism, eller i alla fall avsaknad av omotiverad pessimism. Under större delen av min uppväxt matades min generation av uppgifter om att allt i världen höll på att gå åt helvete. Öknarna bredde ut sig, folk blev fattigare, våldet ökade och miljön gick inte att rädda. Jag minns särskilt en gång när vi i ett kompisgäng tyckte synd om en yngre kille för att han skulle få uppleva mer av den mörka framtiden. Snacka om att ha blivit pessimistiskt indoktrinerad.

Vad förvånad jag blev när jag lite äldre började gräva djupare i de här frågorna. Om folk tror att världen kommer gå åt helvete kommer att gå åt helvete slutar de bry sig och då blir det så. Fram för mer optimism!

Men nu har vi ju den globala uppvärmingen som knäcker ungarna, så jag ska väl inte hoppas för mycket...

Anonym sa...

Byggaren! -viss rättning-

I en realsocialistiskekonomi?
Under Sovets första år skedde ingen tillväxtökning. Sovjet led av sviterna från första världskriget(1914-18) och kriget mot Japan. Menschevikerna, kunde inte vända utvecklingen, eftersom kriget avlägsnat delar av den produktiva befolkningen. Sovjets första år var m a o katastrofala. Sedan kom inbördeskriget 1918 och en missväxt 1920. Efter detta, vissa liberaliseringar inom den agrala sektorn.(Bönderna, som varit boljevikernas trumfkort, motsatte sig alla socialiseringar)
Lenin försökte införa en variant av frihandel(s.k. NEP). Han hävdade att alternativet till NEP, var att med våld kuva ALLA bönder. Även NEP blev ett misslyckande. (Varade bara i ett par år, Lenin dog, Stalin avbröt den, med stöd av hela CK). Sovjetekonomins stora skjuts kom efter andra världskriget. Där gjordes de största förbättringarna(se tidigare inlägg). Trots att SSSR avsade sig hjälp från Marshall.(vilket faktiskt erbjöds, delvis som kompensation för Sovjets insats i 2:a världskriget)

Misstänker att du menade att säga detta hela tiden Byggaren:)

Däremot har många debattörer här en något trång syn på utveckling och ekonomi.

En i stort feodal ekonomi?
Indien, Japan & Kina, var i termer av näringsintag, konsumtionsutrymme, medellivslängd m.m., ända fram tills 1700-talets slut, vida överlägset Europa. Trots att europas handelshus praktiserade oreglerad handel(freetrade), där den asiatiska ekonomin var strängt reglerad.
Hur vet man detta? Eftersom ekonomin reglerades fördes det bok över nästan allting. Dödstal för provinser, omkomna, fördelning av utsäde m.m.

Jo, ni kan ha rätt. Frihandel är överlägset. Vem vet? Men uppenbarligen var föredragen bättre än publiken som bevistade dem. De argument som anförs hos er duger(tyvärr) nästan lika bra för att försvara ett asiatiskt kejsardöme, eller realsocialism. Där också (tidvis stora)förbättringar gjordes.Det var väl inte det ni/föredragshållarna ville?

Tips till Byggaren: Få saker är så svårt som att läsa kritiskt och självständigt. Om du efter gymnasiet intresserar dig för studier kommer detta vara A och O.(Framför allt inom samhällsekonomiskforskning.)

//Hypnoz//

Byggaren sa...

Hypnoz: Visst var mitt inlägg slarvigt skrivet. Vissa rättelser är av nöd. Tack för påpekandet. Bland annat så fick inte mensjevikerna chansen att genomföra sin politik då de avsattes ganska omgående av bolsjevikerna. Och att prata om början av Sovjetunionens första år var inkorrekt när det egentligen satte igång på allvar först i början av 30-talet. Men faktum kvarstår. Det var inte planekonomin som åstadkom dessa förändringar utan en sen industrialism som en marknadsekonomi oundvikligen hade satt igång när väl Tsaren var avsatt.

Ditt prat om utbildning är rent trams. Jag har förmodligen en längre utbildning än du men dock inte inom Sovjetisk historia, vilket ska medges.

Angående ditt resonemang kring hur frihandel försvaras så kan den göras på två sätt:

1.) Antingen används empiri där man kan peka på att länder som anammat frihandel i större grad är också de länder som under långa tidsperioder haft störst tillväxt.

2.) Eller så blir det en ideologisk diskussion där medlen och inte ändamålet diskuteras.

Attacken mot frihandel görs dels genom det andra alternativet eller genom att ta ögonblicksbilder av misären i tredje världen. Klick! Titta på den fattiga familjen i Kina. Mao är frihandel dåligt. Men då tar man inte i beaktning att man är fattig av historiska skäl eller att titta på hur situationen förbättrats till det bättre sedan omvärlden började handla med Kina.