Mojje på barnfyran, Morian och jag

...har tydligen något gemensamt. Inlägget är från förra året.

Ha en underbar dag! Det tänker jag ha.

Egoism

Inför valet 2002 hade SSU en kampanj som blev väldigt lyckad. Egon. Ni minns väl den lömska egoisten? Klockren. Få begrepp är så laddade som egoism, egoist. "Du är en egoist" har människor sagt vid olika tillfällen desperat och föraktfullt. Roande förvisso, kan jag tycka, men hur kommer det sig att så många orkar irritera sig på människor som gör sin grej och som inte låtsas bry sig och spela God Människa för att få upphöjd social status?

Är antiegoismen inte lite väl 1900?

"Dö för din nation, ideologi eller för din religion". Vad du än gör, se till att offra dig. Ju mindre du visar att du tänker på dig själv, desto finare människa påstås du vara. Många människor lever fortfarande i en altruistisk dimma. Särskilt tydligt kan man se det hos kvinnor. Kvinnor offrar sig, offrar sin tid, sin ork, städar upp efter slarvpellar och lever för omgivningen. Men vad är det bra för? Varför ska man uppfostras till offer, martyrer och "helgon" i kollektivets ögon? Vem är det bra för? För "dubbelparasiten", som Rand skulle ha sagt, eventuellt. Alla de där människorna som moraliserar över de som gör något med sina liv och påstår sig värna "svaga" när de i själva verket gör motsatsen. Se på vilken samhällsfråga som helst. Fackförbund som påstår sig värna arbetare men som skriker go home till de svagaste arbetarna, Sidatanter med "husslavar" att skrika på i lyxlya i Afrika eller lärare som struntar i hur det går för elever utan stöd hemifrån - bara deras klassrum får vara regelfri zon.

Min fundering kvarstår: Varför väcker egoisten så mycket känslor och irritation?

I morgon ska jag intervjuas på temat tillsammans med riksegoisten Mattias Svensson och vänsterskribenterna Per Wirthen och Katrine Kielos. Det kan bli riktigt kul.

Manifestation för yttrandefrihet

Läs hos Norberg b la.

Ännu en helg är över

Ovan ser ni alltid så söta Saga Rosén, Micke, Carl och Jonathan (viss känslighet finns tydligen för att kalla dessa människor för vad de kallas, så jag låter bli. För den här gången). Grodan i lördags. Fullsmockat med folk och lite tjatig musik. Annars kul. Vips var det söndag och dags att verkligen säga adjö till gamla datorskärmen (ca 8 år gammal? Se och bedöm själva). Det är verkligen bra att ha sönder saker som man ändå ska kasta. När får man annars sparka sönder saker?

Gick för övrigt på lägenhetsvisning i dag och FAN VAD HÄRLIGT DET VORE MED 60 KVM och balkong. Åh, den var så mysig. En tvåa med kök. En LÄGENHET, inte ett rum med pentry där varje halvmeter betyder hela världen. Jag måste verkligen flytta snart.

Diskriminering - ett hjärnspöke?

Nu har tydligen Svenskt Näringsliv kommit ut med en rapport om att invandrare inte diskrimineras i så hög grad (finner dock inget på deras egen hemsida) som vi tidigare har trott. Eller vi och vi. Jag har alltid tyckt att diskrimineringsdebatten har styrts lite väl mycket av personer som Masoud Kamali. Ofta målas en nattsvart bild upp, där man mellan raderna kan läsa att invandrare snabbt som attan bör ta sin enkelbiljett till England eller annat land, för att få ett arbete. Att invandrare startar företag i högre utsträckning och att invandrartjejer - nåja, här saknas statistik, klarar skola och enligt mina misstankar även arbetsliv relativt bra, tar få upp.

Så för att svara på frågan i rubriken: Självklart "finns" diskriminering. Att jag har det lättare på svensk arbetsmarknad, än en somalisk farbror med samma utbildning men med en "irriterande" brytning, är ingen slump. Det är klart att människor styrs av erfarenheter och fördomar. Det gäller såväl svenskar som invandrare. Att låtsas som något annat är verklighetsoff. Till de som tror att invandrare inte "väljer sina egna" föreslås en tripp till Hötorget eller valfri pizzeria i landet. För den som inte tror att svenskar diskriminerar föreslås besök vid köksbord, fikabord, valstuga eller svensk arbetsplats. Lägg fram det på rätt sätt och vips ploppar fördomarna fram. Diskriminering är inget nytt i världshistorien, så länge människan är konstruerad som hon är kommer diskriminering också att bestå. Därmed inte sagt att diskriminering inte kan minskas. Det intressanta är var politiken ska komma in.

Att privatpersoner gör ekonomisk förlust genom att välja en mindre kompetent arbetare för att den råkar ha samma bakgrund är inte mitt problem. Det är deras förlust. Men när staten, genom strukturell kvotering av svenskar eller politiskt korrekt kvotering av invandrare, är det mina skattepengar som ödslas bort. Testa gärna anonyma ansökningar till offentligt finansierade arbeten och se efter om det blir en skillnad (hur har det gått, där det har testats?). Visst, då kan en person på grund av sin bakgrund petas bort vid intervjun. Men då kan den eventuellt diskriminerade i fråga också anmäla arbetsgivaren.

Hellre det än att den meningslösa och eviga "debatten" om invandrare som automatiskt diskriminerade offer, eller som offer för hjärnspöken för den delen, fortgår.

Stackars kids: Alla Hjärtans Dag

...rätt tänkt, men varför ge ledigt? Stoppa gärna rostramset, men varför man struntar i vanliga lektioner begriper jag inte.

När jag gick på högstadiet gavs alltid en röd ros till klassens minst populära tjej. Alla skrattade medan fröken utbrast "Nämen titta xxx, du fick en blomma!".

Ungar är små monster.

Go Federley, go home HRF

Underbart!

Synd bara att jag inte visste om det när jag skickade in krönika tidigare i dag, men en grön signal fick jag justera.

HRF och Wild'n fresh

Jag har tidigare inte skrivit om Hotell- och restaurangfackets utflippade besatthet över salladsbaren i Göteborg, men det här kräver en kommentar.

"Jag är förvånad. Deras politiska ledare får väl snart ta i dem lite grand, säger ombudsman Dan Fransson på HRF med hänvisning till att bland andra arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m) uttryckt sitt stöd för den svenska modellen."

Ta i dem?! Nypa dem lite hårt i armen, kanske? Sånt här gör mig stolt över att ha varit lufare, bra gjort.

Ps. Jag satt i går med idétorka för text som skulle in för morgondagen. Får tacka det Hrf för inspirationen. Ds.

Talibanliberalerna anfaller!

Underbart hysteriskt.

Kommentarer överflödiga.

Digitalbox och krångel

Ehh....tydligen ska man tacka JA när exempelvis Bredbandsbolaget ringer och "erbjuder" digitalbox och tillhörande? Hittills har jag snäst av telefonförsäljarna med att "Nej, återkom senare, jag måste sätta mig i vad det är för något". När måste man senast fixa det här?
Ringer dem tillbaks?

Jag antar att små kanaler får lite bättre möjligheter med det här bytet. Annars förstår jag inte vad det ska vara bra för.

"Så himla kränkande"

Hanne Köllers notis på ledarsidan (DN) i dag:

"En anonym student för i Expressen begreppet "kränkt" till nya bottennivåer. Det är statsministerns uttalande om att studenter brukar leva på makaroner och ketchup tills de välavlönade jobben kommer som varit så förfärligt att studenten känt sig berövad sitt människovärde."

Det galna är ju att det med stor sannolikhet inte är ett skämt. Många unga går omkring och verkar vara förbannade, känner sig orättvist behandlade och "djupt kränkta" helt utan anledning. Jag undrar hur det går till när man blir en lättkränkt människa. Är det bara sociala faktorer som påverkar? Hur i så fall? Jag har tidigare utgått från att det uteslutande handlar om uppfostran, men det kanske är att göra det lite för enkelt för sig. Jag har aldrig hört en äldre person i Sverige klaga på samma sätt som ungdomar gör, inte heller har jag hört ungdomar i andra länder ha samma gnällkapacitet. Modebeteende? Ideologiskt betingat beteende? Beteende baserat på "om alla andra får måste jag också skrika högt"?

Sen pubertet?

Nytt i bloggosfären

Jan Kallberg, som tidigare skrev för Metro, har startat en bokblogg.

Amer, en vän som jag bland annat har åkt till Kurdistan med och en gång i tiden startat www.beyan.net med, har börjat blogga.

Dessutom kan nämnas att Fredrik Malm, numera riksdagsledamot och tidigare ordförande för Liberala ungdomsförbundet där vi har tjattrat politik i förbundsstyrelsen, har skaffat sig in blogspot-blogg!

"Äsch det är lokal-TV, du behöver inte hem och byta om!"

Runt 17-18 i kväll ska jag delta på en paneldiskussion på Lokal TV! (Sthlm). Johan Ehrenberg (Etc) ska vara med, bl a. Jag erkände att jag sällan kollar på TV, än mindre lokalteve.

Har ni tips på aktuella frågor som har varit uppe i Storstaden de senaste dagarna?

Stockholm MaRathon

Okej. Det här är inte klokt, eftersom jag avskyr hurtighet och ångrade att jag sprang förra året. Fick magkramp tredje milen och sluttiden blev sämre än väntat. 4,2 mil är äckligt långt. Men jaha. Jag anmälde mig ändå. Till årets lopp. Paralyserad klickade jag in på loppets hemsida och innan jag visste ordet av fick jag ett glatt mejl med "Tack för din anmälan! Här är din bekräftelse:...".

Varför? Jo, för att en massa folk har anmält sig i år. Tävlingsmänniska som man är blir det då omöjligt att avstå. Helt omöjligt. Jag försökte verkligen att motstå frestelsen in i det sista. Fan, att man aldrig lär sig.

"Varför bloggar inga blattar?"

Snubben klagar lite på att det finns för få "äkta blattar" i bloggosfären:

Jag försöker kolla på Knuffs topplistor och finner blott två namn som skulle tas för blattiga (är du typ polack eller islänning räknar jag inte dig till den kategorin) vid en första anblick. Sakine och Esbati. Den förre är mer intresserad av att slå mot förbudsivrare och lata studenter, och den senare kämpar för fullt mot högerdominansen inom bloggosfären. Inget fel i det. Lycka till båda två. Men vem tar upp frågorna som rör en invandrares vardag?

Själv kvalar Damon inte riktigt in som "blatte" eftersom han bor på Södermalm. Frågan om varför ingen bloggar om invandrares vardag är kanske enklare att svara på än man tror. "Äkta" blattar har ofta språket som hinder. Och har de inte det är de antingen med i Gringo och gnäller, eller så pallar de inte med Gringo och "invandrarfrågor". Typ. Den sista klicken invandrare bor, som Damon, utanför förorten.

Själv bor jag i Flempan och - hör och häpna - råkar gilla det. Inte heller har jag något problem med att vara invandrare. Då blir det svårt att skriva något intressant om det.

Kårobligatoriets framtid

Ha Ha Ha!

Sportjournalister och posering

Alltså nä. Jag bläddrade igenom sportbilagan till kvällstidningen och gissa vad....6 av 8 reportrar/kommentatorer i bilagan står med armarna i kors! Resten är "odefinierbara". De ser hur löjliga ut som helst, sida efter sida. Och givetvis finns ingen kvinna heller.

Vad är det som är så häftigt med att stå med armarna i kors och se tuff (?) ut, så att varenda kollega måste posera exakt likadant? Töntar. Åååh vad män inom idrottsjournalistiken är töntiga. Vem är det som uppmuntrar dem, mer än dem själva?

Har du inte lite för kort kjol, pretty woman?

Den som tycker att klädseln på våldtäktsoffer kommenteras mycket i rätten, bör läsa detta. "Show" och löjligt detaljerade beskrivningar om klädseln. Varför håller man på så? En annan sak som slår mig är att alla använder begreppet "hora" och inte prostituerad särskilt ofta, när det handlar om Roshina.

En mycket bra debattartikel på temat fanns f.ö på sidan 4 häromdagen.