Länk till mitt sommarprat. Gillar du hårdrock, kör då med musik. Annars utan!
Här några recensioner och artiklar:
En människa som går sin egen väg (Expressen).
Retorisk fullträff (Aftonbladet)
Ett starkt slag för yttrandefriheten (Borås tidning)
Känslostarkt med Sakine Madon (Smålandsposten)
Madon slår ett slag för yttrandefriheten (Ystads allehanda)
Intervju i Norran, ”min” tidning de senaste åren.
Intervju i Upsala Nya Tidning, Uppsala är min första stad i Sverige.
Utöver sommarpratet har jag i helgen diskuterat den politiska utvecklingen i Turkiet, först i TV4 och sedan i SVT:s Agenda.
Som om det inte var nog leder mitt sommarprat en omröstning på SvD. Det måste bero på min goda musiksmak!
1 kommentar:
Kära Sakine Madon,
Jag hoppas allt är bra med dig.
Nu har jag lyssnat på dig sommarprata och vinterprata. Och jag får lov att erkänna att jag blev väldigt rörd av allt du hade att säga. Jag menar, du verkar som en snäll och sympatisk person, och det finns en väldigt öm kvalitet i att berätta sin historia till så många människor. Jag är glad att du, genom ihärdigt hårt arbete, lyckades ta dig dit du behövde. Det är klart det krävs mål, ambition och en disciplin att jobba sig uppför. Så, hur kan jag inget annat än att respektera dig, nu när du har varit så envis och uthålligt krigat på.
Jag växte upp med många invandrarkompisar, och jag gick en skola som bestod av ungefär 95% invandrare. Det är ett intressant mönster, men jag minns hur invandrartjejerna var så mogna och ordningsamma (när de inte hamnade i bråk och slog varandra blodiga och revolterade emot sina föräldrar som slog dem då och då). Några av dem hamnade på ingenjörsutbildningar till slut, och nu är de någonstans därute och jobbar inom Bonnier och WSP. Vissa gick ut med lärarutbildning också.
Själv misslyckades jag med allt. Jag hade urusla betyg i skolan, och jag var ett efterblivet mongo väldigt lång tid framöver. Så, bakåtblickandes ser jag det galanta i de här tjejerna som var otroligt duktiga och begåvade på något sätt. Som du. Det känns som att jag numera kan uppskatta ånger i mitt eget beteende, och uppskatta ambitionen i andras. Och det rör mig oerhört att se det här mönstret upprepa sig än i dag.
Du tar upp väldigt många saker i båda dina program, och jag erkänner att vilja kommentera och reflektera kring varje ämne. Men sådant självbesatt och narcissistiskt beteende bör inte tolereras och förtjänar att ses på med förakt!
Så, jag skiter i att ta upp nånting, och bara önskar dig en trevligt start på nyåret och ett fortsatt glädjefullt liv!
mvh,
- Alexander. O
Skicka en kommentar