Match mot Laila Ali 2005.
Jag minns att Sandell dök upp på Expressenkontoret någon gång, hon är nämligen vän med tidningens politiska redaktör Anna Dahlberg. Jag och Aaron, gröna vikarier, var förstås mycket fascinerade och har svårt att dölja sådant. Ungefär som när exspionen Stig Bergling kom på besök för att låta mig redigera och knappa in en text om FRA för debattsidan.
Bakom garden tog inte lång tid att läsa, på ett bra sätt. Det finns en psykologisk aspekt som går som en röd tråd igenom hela boken: proffsboxningen hjälper till att finna aggressiviteten. Och jag kan ju inte låta bli att se hur det hela också är en kamp mot kvinnorollen, emot altruismen.
"Så småningsom slutar jag ta hänsyn till andra människors känslor och tankar i ringen. Jag nöter bort offermentaliteten, befriar mig från empatin. Vågar vinna" (143), skriver Sandell.
Hon irriterar sig också på att medier och andra är så fixerade vid att hon är kvinna. Hon beskriver en tidigare manager, amerikanen George, läxar upp en svensk journalist genom att säga "Jisses, vad ni tjatar om att hon är kvinna". Det är kompetensen som styr managerns urval; "George är knappast en liberal eller intellektuell typ, och jag betvivlar starkt att han skulle kalla sig feminist. Men jämställdhet kommer inte alltid i en förpackning man känner igen. En amerikansk boxningsmanager kan ibland vara en större feminist i praktiken än en journalist som skolats i det som brukar kallas världens mest jämställda land" (198).
Det finns också ett problematiserande av den svenska kollektivismen som jag gillar starkt. Sandell igen: "Jag trivs i den amerikanska boxningsringen, och många av mina mentala blockeringar har jag övervunnit där. Jag har vuxit av att slippa för många ovidkommande kategoriseringar. I USA är det ingen som hänger upp sig på min ålder eller mitt yrke. Allt handlar om vad jag uträttar i ringen". (177). Och vidare; "Jag tror inte längre på konsensus" när hon tröttnat på att svara på frågor om proffsboxning ska vara legalt eller ej. "Och alla behöver inte vara överens, inte ens i Sverige". (185).
Det är nästan så att man önskar att man gillade att slåss. Vilket man kanske gör? (Sandell var i min ålder när hon började boxas!).
Uppdatering: Mer om samma ämne hos Alltid varför.
14 kommentarer:
ÅÅÅ, Sandell är min idol. Och jag vet att du skulle bli asgrym i boxning. Klart du ska slåss ;-)
Visst inte att hon skrivet en bok.Den ska läsas.
Här är en annan ung tjej som lackar:http://www.aftonbladet.se/punktse/natkronikan/article448250.ab
Ha det bäst!
Om man inte gillar att få slag på näsan, men ändå vill får utlopp för sina kampinstinkter, så kan jag rekommendera lite Brasiliansk Jiu-jitsu. Det är också bra fysisk träning och allmänt nyttigt om du fortfarande vill bli Polis.
Maria, tänkte faktiskt på dig - att du skulle vilja läsa boken - när jag läste den!
Tack för länk, smart 17-åring: "Tro det eller ej men tjejer har också gener som inte är genomsnälla."
Marcus, bra tips...mycket teknik! En tidigare bekant testade något grepp på mig, minns inte exakt vilken kampsport han kunde utöva så bra, men jag låg på golvet inom någon sekund och kunde inte andas.
Jag är inte så rädd om näsan egentligen, men har starkare ben än armar. Och det vore kul att börja med lite flyt. (Förutom tekniken).
Eller egentligen är det handlederna, de är tunna och skadas lätt, det som ställer till det ibland.
...Ungefär som när exspionen Stig Bergling kom på besök för att låta mig redigera och knappa in en text om FRA för debattsidan
"Expionen Stig Bergling"!? Men vad fan :( ...hade en sån landsförrädare kommit in på mitt kontor hade jag i bästa fall spytt på golvet :(((
Du får ju välja ditt sällskap liite bättre :(
Men från det ena till det andra, det verkar (iaf om man får tro tråden) som om du ska upp i boxningsringen nu? :D
Har också alltid haft ett gott öga till Sandell, hon är cool. Det är även lite kul att hon är kulturskribent (redaktör t o m va?), ett yrke som bra mycket oftare kombineras med sunkig poesi, noppriga koftor och världsproblemslösande rödvinsfyllor med andra palestinasjalstanter än något så "okultiverat" och "testosteronstint" som boxning. Alltid kul när folk bryter mot normen :)
RL, haha! Din Sovjet-hatare.
Inte boxningsring för mig, men kanske något annat...
Liz, ja det är kul. Hon skriver om det i boken också, att hennes medelklassbakgrund dels ger henne möjlighet att arbeta med annat om proffsboxningskarriär skulle sluta. Men också att hon inte ses som en underdog eller arbetarklass, att journalister inte kan ta hennes satsning på sporten på allvar i början.
Håller med om det där att det är befriande när folk kör på sin egen grej.
(I gårdagens DN på stan skrev de om ett band, ena killen var så lik dig).
RL, haha! Din Sovjet-hatare.
Nej detta är inget sovjethat, mitt stora problem med avskum som Bergling är att såna säljer sina egna för pengar.
Sakine: Lite som när Fredrik Strage sågade Petter jäms med fotknölarna för att han som vit medelklassare inte hade rätt att rappa eller hur det nu var. Det vart ju fett med beef där ett tag :)
Haha, du menar artikeln om Crashdiet? Jo tack - I get that a lot. T o m min mamma ringde och sa att vi var lika... Har inte läst artikeln än dock men ska på hans hyllningsgala ikväll :)
RL, jag förstår.
Liz, ja när jag såg fotot tänkte jag att fan där är ju han Liz.
När jag var fritidsledare fick jag låsa upp replokaler då och då, fanns en hel del med den looken :)
Själv får jag alltid höra att folk - utseendemässigt - blandar ihop mig med Gulan Avci (folkpartist) och socialdemokraten/skribenten Nisha Besara. Och de får höra att de är Sakine Madon.
Ingen av dem är lik mig för fem öre! Men det är söta tjejer så det är ju ingen katastrof.
Ja precis, det skadar ju aldrig att vara lik personer som är snygga och framgångsrika. I min ytliga branch är det dessutom lite av ett karrärsmässigt plus ;)
Vill dessutom minnas att du skrev något här för längesedan om att någon tagit fel på dig och Birgitta Olsson. Det finns väl några likheter kanske, vilket väl inte heller känns helt fel då hon ser rätt bra ut hon med :)
Liz,
nu påstår folk att jag gör reklam för en gymnasieskola ("Didactus"), en tjej på tunnelbanereklamen är lite lik mig.
Vet inte om du såg "Tre kronor" eller är för ung, men där trodde folk att jag var "Alma". I själva verket var jag på riktigt skrämmande lik Almas fula bror Taggen.
Så Charshdietkillen ska du nog vara nöjd med.
Haha, jag följde faktiskt Tre Kronor mer än vad egentligen borde erkänna. Så jag minns t o m att tjejen faktiskt hette Alva, efter Alva Myrdal (creepy sosseföräldrar, Taggen var väl Tage Erlander). Shit, hur fan minns jag sånt här...? :p
Anyway, ska hålla utkik efter Didactus nu... :)
Skicka en kommentar