...alla dessa exotiska namn! Är de inte lite väl många och lite väl framgångsrika? Natalia Kazmierska sätter fingret på ett fenomen inom mediebranschen, i det senaste numret av Expo.
8 kommentarer:
Anonym
sa...
Madon och Locko verkar vara dom exotiska namnen, färre än fem med dom efternamnen enligt SCB. Sex Kazmierska, 19 Zaremba och 43 Demirbag, trodde jag inte att Demirbag skulle vara såpass vanligt.
När det gäller diskriminering tror jag det mer beror på att folk som heter Nilsson känner chefen sedan mellanstadiet än att vissa namn sorteras bort.
Staffan, absolut. Det jag tycker är märkligt är att många journalister tycks tro att invandrare är _överrepresenterade_ för att ett fåtal av oss har utländska namn. Det krävs inte många för att det ska sticka i ögonen.
Annars tycks mig Sakine Madon vara ett nära nog perfekt namn. Fem okomplicerade stavelser som i alla fall borde vara lätta att komma ihåg och uppmärksamma. Mycket bättre än Natalia Vaddetnuvarska.
Maciej Zaremba är väl ett annat exempel. Hans efternamn från födseln är Bielawski men lyckligtvis kunde han istället använda sitt sköldnamn, Zaremba. Klyftig som han är valde han att inte stava det på det andra sättet, Zarębczyc. Maciej är tillräckligt svårt att komma ihåg.
Skulle till exempel den moderata politikern Reza Khelili Dylami ge sig in i en branch där det är viktigt att vara välkänd, till exempel skriftställare, så tror jag tyvärr att framgång skulle vara avhängigt att han lyckas etablera R-K Dylami som ett de facto-varumärke.
8 kommentarer:
Madon och Locko verkar vara dom exotiska namnen, färre än fem med dom efternamnen enligt SCB. Sex Kazmierska, 19 Zaremba och 43 Demirbag, trodde jag inte att Demirbag skulle vara såpass vanligt.
När det gäller diskriminering tror jag det mer beror på att folk som heter Nilsson känner chefen sedan mellanstadiet än att vissa namn sorteras bort.
Ja för Expo är verkligen sanningssägare....
Staffan, absolut. Det jag tycker är märkligt är att många journalister tycks tro att invandrare är _överrepresenterade_ för att ett fåtal av oss har utländska namn. Det krävs inte många för att det ska sticka i ögonen.
Det är väl alltid bra att ha ett ovanligt namn om man är i en branch där det är ett imperativ att bli uppmärksammad.
Arthur, om det vore så oerhört bra är det underligt att folk med exotiska namn är underrepresenterade.
(Alltså: i vissa fall stämmer det säkert, men i det stora hela? Nje.)
Namnet måste nog vara lätt att komma ihåg också.
Över- respektive underrepresentation i yrkesgrupper tror jag kan vara lite mer mångbottnat och dynamiskt än namnet.
Arthur, ingen har sagt annat. För övrigt brukar jag få heta allt från Sadine, Sabrina, Sabine, Madone, Makedon osv.
Annars tycks mig Sakine Madon vara ett nära nog perfekt namn. Fem okomplicerade stavelser som i alla fall borde vara lätta att komma ihåg och uppmärksamma. Mycket bättre än Natalia Vaddetnuvarska.
Maciej Zaremba är väl ett annat exempel. Hans efternamn från födseln är Bielawski men lyckligtvis kunde han istället använda sitt sköldnamn, Zaremba. Klyftig som han är valde han att inte stava det på det andra sättet, Zarębczyc. Maciej är tillräckligt svårt att komma ihåg.
Skulle till exempel den moderata politikern Reza Khelili Dylami ge sig in i en branch där det är viktigt att vara välkänd, till exempel skriftställare, så tror jag tyvärr att framgång skulle vara avhängigt att han lyckas etablera R-K Dylami som ett de facto-varumärke.
Skicka en kommentar