...men nog ger det lite tantpoäng att medverka i Språket, ändå. Här är inslaget. Det hela började med att jag, på cykeln hemåt, hörde programmet diskutera klickljud. En lyssnare från en förort söder om Stockholm undrade var hans klickljud kunde tänkas komma ifrån. Programledarna grubblade ett tag. Jag kände igen ljuden direkt och mejlade dem. Alla som kan turkiska vet hur ljuden låter.
Tre i rad: suck.
En + nick uppåt: nej/knappast.
3 kommentarer:
Jag skäms inte för att dra in gubbpoäng så jag lyssnade på det. Intressant!
Uttalas förresten ditt förnamn så som programledaren gjorde? Om jag skulle säga det skulle jag lägga betongingen på "i"-et, men det är fel, eller?
(Som synes, inte ett dugg bitter för att du valde att inte publicera min senaste kommentar)
Jo, programledaren uttalade Sakine rätt!
Din senaste kommentar? Jag har inget minne av att jag inte släppt igenom Bulten-kommentar. Får dubbelkolla i mejlboxen. Återkommer.
Svar: Jag hade missat kommentaren!
Sorry.
Det här med att moderera kommentarer är nytt för mig.
Apropå betoning har jag kallats både Sakine som du skulle uttalat det, och "Sackinne". Äldre, för att inte tala om tidigare tysklärare, brukar vilja säga Sabine.
Skicka en kommentar