Jag har en liten text i dag på tema andra generationens invandrare, sid 4-5 (varning, pdf).
I morgon har jag också en krönika. Den blir på tema feminism. Jag brukar undvika ämnet, då det gör mig så irriterad. Men nu blev det så.
Hade nästan glömt hur roligt det är att skriva krönikor. Kom gärna med idéer, tips och ris.
Ps. Apropå på City skrev Freddi W ett sjukt kul inlägg en gång. Men det läste ni inte här. Ds.
9 kommentarer:
Kan inte låta bli att småle när jag läser och ser att jag råkat ut för precis samma saker under min uppväxt här. =)
Kwon, vad kul! Och det finns ju mycket annat man kan tillägga. Som att våra föräldrar lagar för mycket mat (beteende från hemlandet) åt gången osv. Det är ganska intressant så många likheter det finns.
Allt är man ganska privilegierad. Åtminstone om man har förstående föräldrar.
Det är inte så konstigt att svensk "integratioooon" inte går så bra när folk ständigt ska stoppas in i olika fack med påhängda etiketter.
Personligen tycker jag det är smålustigt hur jag ständigt blev kallad "andra generationsinvandrar i Sverige" - trots att jag var född i Sverige, har svenska som modersmål, endast svenskt pass, och alltid gick i svensk skola.
Vad är kriterierna för att vara svensk? Heta Svensson i efternamn och vara ljusblond?
Håller inte riktigt med om att är svenskarna som är de vilka sätter diverse etiketter på "främmande" folk (om det nu var detta texten behandlde, läste ngt snabbt). Snarare är det många nysvenskar som gör detta. Själv har jag "ofta" (även på denna blogg) fått frågor om efternamnet (Kammari) och huruvida detta är finskt eller ryskt osv. Om jag känner mig helsvensk eller inte. De som frågat har vanligtvis varit myndighetspersoner vilka själva haft annat påbrå. Men även vanliga "Pekkor" och "Alisar". Självklart är det ochså beroende på det yttre, dvs utseendet. Som väst-, central- eller östeuropee skiljer man sig ju inte markant utseendemässigt från infödda svenskar. Det är först då namnet syns på papper eller då vissa av oss öppnar munnen. Min frisör som är kroatiska får ständigt frågan huruvida hon är "kristen" eller "muslim", och de som frågar kommer alltid från mellanöstern och det forna jugoslavien.
Jag förstod inte riktigt vad du ville komma med din artikel, Sakine. Jag brukar gilla vad du skriver men den här artikeln var lite naiv tycker jag. Det här är stora problem och dom kommer inte lösas genom att man klagar på att folk "sätter etiketter" på varandra. Face the facts, människor delar in varandra i kategorier. Likaså är kulturell identitet viktig för alla mänskor. Jag menar de "välutbildade
innerstadsbor som fnyser
irriterat att Sakine ju är
svensk om de hör någon fråga
mig om min bakgrund" gör ju sig bara löjliga och dummare än vad dom är genom att hålla på det där viset. Ingenting kommer att lösas genom att vi låtsas som att skillnader som folk tänker mycket på inte finns där.
Identitetsfrågor kan inte viftas bort. Frågan är inte "identitet eller inte identitet" utan "vilken identitet". Det gäller att skapa positiva, produktiva identiteter. Det är vad man försökt med bland de svarta i USA, där man försökt bryta destruktiva ideal och ersätta dem med mer positiva. Men det innebär förstås inte att man blir färgblind eller att de svarta på nåt magiskt sätt glömmer bort t ex slaveriet eller raslagarna. Att tro att nåt sånt kommer att ske är ytterst naivt. Vad man gör är istället att man skapar en positiv identitet.
Det här är svåra men intressanta frågor som jag kunde säga mycket mer om men jag tror att jag stannar där för den här gången.
Grue, jag har inget emot att folk frågar mig!
Vet inte vad du fick det ifrån.
Visst är det ett intressant ämne! Kul att du läste.
Hej bruden!
Good stuff i City, jag gillade verkligen att det mest relevanta är att du kommer från "Stockholm".
Men du vet att varken du eller jag (i egenskap av att vara born and raised i avkroken Sollentuna) egentligen räknas som riktiga stockholmare..? Folk som är födda innanför tullarna brukar vara sjukt noga med att påpeka det.
Keep up!
Tja Syrran! Tack. Jag tänker sällan på att S-tuna är en sketen förort.
Även om det faktiskt är så. Och så har jag bott både innanför och utanför tullarna (och även i Uppsala som barn).
Låt oss skita i vad innerstadsbor tycker ;)
De borde ha fullt upp med att jaga råttor och gatumusikanter.
Jag tycker en bättre etikett borde vara "andra generations svensk".
Invandarare blir man väl först man flyttar, "andra generations invandare" rent logiskt borde betyda någon som är själv invandrade.
Skicka en kommentar