Özz Nûjen intervjuas av Ortmark på Axess TV (gå in på WEBB-TV).
Ortmark, som vanligtvis är en bra utfrågare och som dessutom är grym på karate, snöade in på frågor om islamister lite väl länge. Som om Özz på något sätt skulle vara expert på området (vilket han påpekar att han inte är, snyggt. Se själva).
Det är hur som helst smått tröttsamt med det ständiga kollektiviserandet. Det sker såväl av "muslimska företrädare" som påstår sig vara språkrör för "muslimer", som av paranoida personer med sympatier åt (kultur)höger som har pratat med ca noll muslimer i sitt liv.
En gång för alla. Man kan vara muslim...*trumvirvel*...och:
...tycka att Vilks teckningar var bra konst
...inte vara expert på fanatiska islamister
3 kommentarer:
Sakine. Jag vill inte vara petig, men vore det inte konstigt om en muslim skulle tycka att det är "bra konst" med Muhammed framställd som en rondellhund? Det är liksom inte det som är debattens tyngdpunkt - att muslimer måste gilla all konst i världen. Frågan är i hur hög grad som muslimer kategoriskt tar avstånd från våld och hot om våld som metod för att kväsa ifrågasättanden av deras religion. Där tycker jag att det är naturligt att det finns ett behov av mer tydlighet, eftersom tydligheten är marginell.
Tobias, det är du som har en otroligt snäv bild av 'muslimen'.
Sedan till "Frågan är i hur hög grad som muslimer kategoriskt tar avstånd från våld och hot om våld som metod för att kväsa ifrågasättanden av deras religion."
Jag kan också fråga mig var vettiga muslimska företrädare håller hus, men glöm då inte:
Flertalet muslimer känner varken tillhörighet eller ansvar för vad fanatiker gör.
De har inte heller ansvar för det.
Du faller i fanatikernas fälla. Nej: du hoppar ivrigt och glatt ner.
Sakine. Varför göra ett mysterium av något som går att förklara rationellt? En muslim som försvarar islams kritiker skulle av majoriteten muslimer räknas som en avfälling och en fiende. Naturligtvis inser jag att majoriteten av världens muslimer inte ägnar sig åt att hota eller ge sig på kritiker av islam. Men som vi har diskuterat tidigare är frågan om deras rädsla att förefalla vara förrädare mot sin tro, inte ändå gör dem till ett slags indirekta medspelare i våldet: De ger sitt tysta medgivande.
De brutala i Saudiarabien och Iran, de brutala i Libanon och bland palestinier - de är inga marginaliserade våldskufar. De är sponsrade av stater och religiösa eliter. Och de kan tydligt visa vad i Koranen och vad i islams historia som ger deras våld stöd. Det vore konstigt om detta inte skrämde eller imponerade på flertalet som identifierar sig själva som muslimer.
Om det ligger snö på din gård när du vaknar, så vet du att det har snöat under natten. Den muslimska tystnaden är inget mysterium för den som har upplyst sig. Islam betyder hängivelse och Koranen uppmanar till strid mot de som kritiserar islam. En muslim ställer kravet på sig själv att leva enligt Guds regler och försvara sin tro mot marginalisering - med våld om det är det enda som stoppar marginaliseringen. Så gjorde Muhammed själv. Det anses vara en skymf av den muslimska traditionen att godta en kultur som inte bara trotsar Gud - utan dessutom hädar mot Honom.
Den muslim som vill rätta mig, gör det. Jag hånar ingen, jag säger som det är.
Skicka en kommentar