Fick en mailfråga om hur jag ser på hemspråk, efter en debatt på ett liberalt forum (som jag inte deltog i, mer än att jag läser inläggen).
Språk är väl självklart alltid bra att kunna, och bra att behärska ordentligt. I exil blir det också en viktig del av människors identitet att barnen behåller det enga språket. Men frågan är om elever lär sig bättre svenska genom att gå på fler hemspråkslektioner, eller att gå på extra lektioner med svenska. Jag tror på det senare. Därmed inte sagt att det enga språket inte är viktigt. Det är det, men jag ser det som föräldrarnas uppgift att lära sina kids hemlandets språk.
----
Min egen erfarenhet av att inte ha haft hemspråk: Kom till Sverige som nästan femåring. Innan dess var det turkiska och kurdiska - blandat - som gällde. I dag är svenska mitt bästa språk, engelska, kurdiska och turkiska kommer därefter. Tyska har jag glömt att prata nästan helt.
Att jag varken kan turkiska och kurdiska "riktigt ordentligt" har säkert påverkat min svenska också. Jag har alltid haft svårt att stava. Nu är jag ändå en fruktansvärt envis människa som dessutom skriver mest hela tiden, läser och övar, men jag har inte "det naturliga flytet" som andra får gratis.
Sen är det svårt att veta om det beror på att jag lärde mig svenska efter en viss ålder, eller om det beror på att jag inte hade ett stabilt modersmål. Det måste vara mycket individuellt. Har för mig att syrran (som var åtta när vi kom till Sverige) alltid skrivit bättre på svenska än vad jag har, och hon har alltid kunnat turkiska bra. Eller så är hon bara språkbegåvad.
Slutsats: Alla är olika. Det är svårt att veta hur stor inverkan hemspråk har för elevers förmåga att lära sig svenska. Jag tror att hemspråk betyder en hel del för de flesta, men är tveksam till om det ska vara skolans uppgift. Är det något som invandrarungar kan få hemifrån är det ju just hemspråket.
9 kommentarer:
Mmm, du stavade ju nyss fel i en rubrik till och med. I och för sig brukar DN göra det ungefär en gång i veckan också. :)
Hemspråk kan ju ses som en schysst gest mot stackars flyktingar och övriga invandrare. Å andra sidan innebär det ju ett extra skolämne för invandrare, vilket betyder att de kan/måste nedprioritera något annat ämne eller rentav sin fritid.
Gunnar, ja schyst mot grupper i samhället kan man ju vara förstås.
Men jag vill ju att folk tar mer ansvar för sina intressen på egen hand.
I själva hemspråksfrågan: Vissa verkar tro att hemspråket "förvirrar" de arma invandrarbarnen. Det är förstås nonsens. Så min invändning handar bara om var ansvaret för just hemspråksundervisningen ska ligga.
Jag menar ju inte att det är förvirrande, utan snarare att man exempelvis (på min tid) kunde få ett ganska lätt MVG i hemspråk och på grund av detta exempelvis välja bort betyget i biologi. Det kan man ju fråga sig om det är rätt eller önskvärt.
Ansvarsfrågan handlar rimligtvis om vem som ska täcka kostnaden just. Och där ser jag det inte som helt orimligt att kommunen/staten gör det.
Sakine
det skiljer sig inte från barn till barn. Den forskning som görs på området visar att barn som har ett fullständigt språk har lättare att lära sig fler språk. Dessa barn har lättare att förhålla sig till det nya språkets ord när de kan jämföra och relatera orden med det förra.
Barn som har två halvspråk, som behärskar varken det ena eller andra, har svårare att ta till ytterligare ett språk.
Den största missuppfattningen som finns är att hemspråk inte skulle gynna svenskinlärningen. Det är precis det den gör. Hemspråk ger barn ett fullständigt språk så att de lättare kan ta till sig ett nytt.
Detta ämne är grymt intressant. Och om jag fick välja så skulle jag hellre vilja att alla halvspråkiga barn fick två fullständiga. Därför förespråkar jag hellre att barn får hemspråksundervisning än att de får fler svenskalektioner. Missförstå mig inte, lektioner i svenska är också bra, men inte lika bra som hemspråksundervisningen.
Ha en bra dag!
/Nina
Nina,
Okej. Jag kan förstå tanken men tycker ändå att föräldrarna själva borde kunna ta mer ansvar för just det egna språket.
Det kanske finns barn som däremot inte har föräldrar som kan skriva och det kan förstås skapa problem.
I mitt fall tjatade päronen på att vi skulle prata modersmål hemma, men tyckte samtidigt att den svenska skolan var till för att vi skulle lära oss svenska och inget annat.
Det gick väl som det gick...
Nåja, nu får jag tala för mig själv. Mina syskon har aldrig haft problem med språk.
Jag skulle vilja göra ett slags test eller någon slags analys på vad saker och ting kan bero på. Har ju knapast svårt för det talade språket. Känner många som har det precis tvärtom, de som skriver perfekt men bryter när de pratar svenska.
Den här frågan kan kanske knytas an till debatten om "blattesvenskan". Jag höll med Gringo (fatta grejen) i att svenskan borde breddas och inkludera fler ord som faktiskt används i Sverige.
Spännande område, som sagt..
Jag håller i princip med dig men det blir lite för enkelt. Om det bara handlade om huruvida barn ska lära sig sitt modersmål eller inte så där i största allmänhet så stämmer det. Men om det istället är så att inlärningen av svenska kan underlättas genom att barnet får undervisning i sitt modersmål (och därmed spara pengar åt skattebetalarna, underlätta integration och spara onödigt lidande för barnet) så blir det annorlunda. För att ta ett exempel i en annan fråga så tycker jag att det ligger på föräldrarna att uppfostra sina barn och se till att de kan sitta still i skolan och inte bete sig som svin men det innebär ju inte att skolan ska strunta i att kräva det/försöka göra något åt det i den mån föräldrarna misslyckats. Det skulle bara kosta pengar.
Mycket spännande område.
/Jonas
...eller att gå på extra lektioner med svenska. Jag tror på det senare. Därmed inte sagt att det enga språket inte är viktigt.
Kanske e bättre med svenska trots allt, det där enga-språket verkar lite obegripligt, var talas det förresten? ;o)
RL, här har jag snyftat ut om mina språkliga brister och så dyker du upp. Onda högerstolle.
Jonas, jo om det fanns tydliga belägg på att så är fallet (att modersmål är effektivare än extra svenska) så visst.
Då ser jag inte varför det inte skulle prioriteras. Men hyllningarna för modersmål har varit lite väl många och högljudda för att jag ska köpa det rakt av.
Känns lite som en typisk PK-grej. Men som du skriver: är det ett bra medel att lära ut svenska (och därmed allt annat) i skolan så fine, då är det bara att köra på.
Detta var en klasskamrats sammanfattning av hur hans hemspråkslektioner gick till.
Man får en 4:a om man är närvarande, en 5:a om man gör läxorna.
Skicka en kommentar