Det tar emot att närma sig det här ämnet. Det vilar, milt uttryckt, något obehagligt över ekonomiska kalkyler om vad samhällsgrupper kostar. Men nu finns det forskning om vad invandringens ekonomiska effekter som Jan Ekberg (numera kopplad till Linnéuniversitetet) ägnat decennier åt. Och forskningen talar om något intressant: dålig politik och arbetslöshet kostar. Migration är inget som per definition"belastar" samhällen ekonomiskt, tvärtom är det en ekonomisk bingosituation att få inflyttade människor i arbetsför ålder. Men segregation, diskriminering och arbetslöshet sätter sina spår, och det borde regeringen ta på största allvar.
Vad görs i stället? Regeringen kallar Ekbergs och andra ekonomers slutsatser för "myt" på regeringens sajt som ska bemöta främlingsfientlighet. Jag skrev om det på Newsmill. http://www.newsmill.se/artikel/2011/12/19/myter-om-invandring-kan-inte-bem-tas-med-sk-nm-lning?page=1
Många har bett mig utveckla, och jag upptäckte nu att jag skrivit en kolumn om just invandringens kostnader för 1 ½ år sedan. Den är fortfarande aktuell: Överdrivet räknande http://www.expressen.se/ledare/1.2048857/sakine-madon-overdrivet-raknande
Bloggen har problem med länkar, sorry för det!
6 kommentarer:
Jag kan själv inte förstå vad som skiljer invandringen från de andra politiska områdena när det gäller att kalkylera kostnader? Man måste naturligtvis föra seriösa beräkningar över vad en förd politik kostar när man ska fördela skattebetalarnas pengar. Något som i ett öppet samhälle bör vara lättåtkomlig information för medborgarna. Framförallt för väljarna. Men de som förespråkar öppenhet på alla möjliga, ibland absurda sätt, tycker uppenbarligen inte det är lika angeläget med stor öppenhet på ett såhär pass viktigt område. En del av förklaringen är som jag ser det att det här naturligtvis är astronomiskt slöseri med resurser direkt kopplat till en katastrofal politik, något man inte vill ta ansvar för.
Invandringen är på många områden en tillgång. Och kan på det stora hela vara det, om den sker på ett ansvarsfullt sätt i en rimlig volym som ett land på 9 miljoner invånare kan hantera. En arbetskraftsinvandring på områden där man behöver arbetskraft är naturligtvis något positivt för alla parter. Däremot kan jag inte se någon som helst anledning att öppna upp för en generell arbetskraftsinvandring, som mer än väl kan täppas igen av de som redan bor i landet. Dessutom, måste man, bejaka de kulturskillnader som gör utomeuropeisk invandring väldigt svår att bedriva i såhär kraftig volym, som leder till etniskt koncentrerade områden på ett sätt som krossar och slår sönder allt vad svensk kultur, normer och värderingar heter. Dessa, många gånger, oerhört svåra kulturskillnader kommer inte försvinna bortom horisonten för att folk direkt får ett jobb. Här krävs andra åtgärder och brobyggande. Det spelar egentligen ingen större roll hur invandringen bedrivs så länge den sker i en sådan stor volym, som den gör i Sverige, kommer alltid den rent praktiska processen som leder till god integration, och därmed på sikt assimilering, vara helt omöjlig.
I Danmark har man en betydligt flexiblare arbetsmarknad, som definitivt gjort att integrationen har underlättats. Men man har fortfarande enorma problem med att många människor är väldigt dåligt anpassade till den danska arbetsmarknaden, och den danska kulturen i stort. Det är efterskalven av en tidigare för stor invandring man fortfarande lider av. Det går naturligtvis att få in de här människorna i samhället om viljan finns från båda håll, men i så här stor volym är det hittills till synes en direkt omöjlighet. Och jag har inte hört några trovärdiga lösningar från övriga sju partier hittills.
Sedan tror jag det finns en begreppsförvirring i Sverige runt begreppen integration kontra assimilering. Ett resultat av att de här sakerna kanske inte har diskuterats tillräckligt öppet. Många tror ju t ex att Sverigedemokraterna vill trycka ner fläskkött i halsen på folk och tvinga människor att sätta upp en dalahäst ovanför spisen, det är ju naturligtvis löjeväckande. Om jag förknippat sådant med assimilering hade jag direkt fått en klump i magen. Sådant kan endast upprättas med hjälp av talibanmetoder. Man pratar om en öppen svenskhet.
Däremot tycker jag att vi har många traditioner och värden som är värda att slå vakt om, och utmärkta saker att samlas kring.
I Sverige ska vi istället skyffla in folk i sina kulturella hålor enligt den mångkulturella modellen, där svenskt nationaldagsfirande ska ske på alla andra vis än typiskt svenskt, där somaliska folkdräkter och folkdans står som spön i backen.. Tänk om jag skulle skulle åka till New York, och klä upp mig i svensk folkdräkt och upprättat en svensk midsommarstång till att fira fjärde juli. Du tror inte det hade genererat i många märkliga blickar? Säkert en del skratt, men mer som ett skämt. I USA har man sina traditioner, och sin kultur, som folk från alla möjliga håll i världen har samlats kring sedan århundraden. Varför kan vi inte, iaf eftersträva, att samlas på samma sätt, kring svenska traditioner?
Bra kommentarer! Jo jag har inget emot svenska traditioner. Återkommer med längre svar i helgen. Nu för många deadlines som knackar:)
Skönt att läsa allt detta. Hela invandringsdebatten är helt snedvriden i detta land. Man får knappt kalla någon invandrare utan att någon ska ta illa upp (inte sällan någon svensk). Debatten är helt befriad från nyanser, man kan antigen vara rasist som vill slänga ut alla vars hud fått smaka på lite mer än Sveriges 500 årliga soltimmar och återgå till inavel eller så har vi "massinvandring". Konspiratoriskt lagd som jag är tror jag debatten medvetet saboteras. Alternativet är minst lika skrämmande; då har vi svenskar gått och blivit ordentligt korkade.
Det som gör mig sne är när någon ansvarig politiker påstår att invandringens kostnader inte går att räkna ut. Ullenhag gjorde bra ifrån sig när han "tog debatten" med SD istället för alla andra politiker sa att de skulle göra det. Fast redan då fastnade han i SD sorgliga historia istället för att hålla sig i nutid och framtid. Redan då blev jag tveksam till honom men nu med hans "myth buster" har han gjort bort sig. Man tar knappt ordet fakta i sin mun utan det handlar helt om propaganda. Här hade man kunnat spräcka SD:s monopol på att prata om invandringens kostnad och verkligen spräckt en av deras myter.
Vad som stör mig näst mest är att man inte utvisar fler invandrare som begår brott. Det är onekligen så att de flesta invandrare som kommer hit är en stor tillgång för vårt land. Men de som kommer hit för att begå brott eller som inte accepterar de regler som gäller här ska inte heller vara här. Jag som svensk har svårt att fatta detta och varför det ska vara en så "obehaglig" åsikt. Många är de invandrare jag mött som är mer än oförstående till dessa dumheter.
Mest stör jag mig på politiker som ljuger för att uppnå sina syften, vad de än må vara.
/Xeno
Det skapar naturligtvis misstänksamhet hos befolkningen (och mig) när en särskild del av den kommunala och statliga budgeten hålls dold. Varför just den och inte allt annat, undrar vi. Här ligger garanterat en hund begraven!!!!
Kristian J
Intressant att läsa bra kommentarer här!
Fyller i med vad anser anmärkningsvärt gälande politiker och mediers hanterande av denna stora politiska fråga.
Invandringspolitiken och integrationens stora misslyckanden visar sig överallt i samhället.
Att ingen journalist ens snuddar vid detta faktum när frågor om ökat utanförskap, bidragsberoende, sk. barnfattigdom, ungdomsarbetslöshet, försämmrade skolresultat, krimminalitet osv., avhandlas i artklar och reportage, är minst sagt anmärkningsvärt.
Det borde inte att gå att blunda för kopplingen, invandrande människor blir, pga. integrationens tillkortakommanden, skyhögt överreprsenterade i dessa frågor.
Men sålänge samhället inte har förmåga att göra något åt denna problematik så blir invandringspolitiken till dålig politik som skapar svårbotelig samhällsproblematik.
25 år av eviga misslyckanden tyder knappast på att knutar kopplade till integrationens tillkortakommanden plötsligt skulle lösas.
Att politiker, men även journalister, rent ut sagt kräver världens, per capita, högsta invandring när man med facit i hand kan se vilka konsekvenser politiken medför, är en gåta i sig, men är även oansvarligt.
Oannsvarligt för att man förväntar sig och kräver att skattebetalarna skall ta hand om konsekvenserna av den dåliga politiken så att klyftor och annat inte skall öka.
Detta utan att vara ärlig, genom att medvetet undvika att informera om de främsta skälen till varför klyftor ökar, varför socialbidragen ökar, sk. barnfattigdom, varför skolresultat blivit sämmre osv.
I Rädda Barnens statistik framgår tex. att antalet fattiga barn med utländsk bakgrund ökar samtidigt som de fattiga barnen med svensk bakgrund minskar.
Misslyckad integration? Ja sannolikt, men återigen, sålänge samhället inte har förmåga att göra något åt problematiken så förblir orsakerna ovesäntliga.
Den politiker, eller journalist, som kräver denna extrema invandringspolitik och som samtidigt raljerar över ökade klyftor och utanförskap i samhället, blir ju inte seriös...
Största möjliga tystnad råder bland de etablerade medierna om de verkliga orsakerna till mången samhällsproblematik, allt för att värna sina ideologiska konstruktioner...
Några få undantag finns, som tex. Sakine, och inte minst, Ulf Nilson på Expressen.
På tex. Aftonbladet och dess skrivande journalister och debattörer är enögdheten dock total.
Detta får närmast liknas vid ett journalistiskt svek...
Fredrik
Skicka en kommentar