På Newsmill skriver Myrdal: "Att man av statligt intresse kan köpa in reklamfolk att göra en fejkad film som den Levande historia nu sprider är inte konstigt. Redan på sextiotalet när vi diskuterade reklambranschen skrev jag ju att sådana personer som gör reklam mot betalning är andens stjärtgossar om de är män och intellektets horor om de är kvinnor; föraktligt folk som säljer sig för pengar."
Och en av Myrdals fans, Alex (som jag lovar står för Alexander, inte Alexandra) kommentarar gillande en text av Björn Afzelius: " 'Jan Guillou är för manlig / Anders Ehnmark är skamlig / och Sven Lindqvist har sjuk fantasi! / Göran Skytte är streber / och Jan Myrdal förleder / och Anders Harning är ett femstjänigt svin!' / Ja, det gnälls och det gnatas / och det klankas och tjatas / på det fåtal som har nån substans./ Med små grisskära stjärtar / fiser dvärgar på jättar / Det är knappt man tror att det är sant! / 'Dom är sura' sa räven / om dom glänsande bären..."
Nå, om Jan Guillou, Jan Myrdal och Göran Skytte vore några av det fåtal som har substans så skulle vi i sanning ha ett ännu tristare intellektuellt klimat än vad vi har eller haft. Så illa är det dock lyckligtvis inte och det var inte sant heller när Afzelius skrev sin låt 1985.
Göran Skytte för övrigt blev ju, redan innan Afzelius dog av ålderdomssvaghet, en människoföraktade och substanslös högerpopulist av tristaste sort (det är inget fel att vara streber, men det är fel att förakta dem som misslyckas, det gör Skytte). Afzelius text kvarstår dock som hyllning av bl.a. Skytte. Så kan det gå.
Nu kommer jag riskera att bli beskylld för essentialism av ortodoxa likhetsfeminister (det har hänt förr). Men kan det ändå ligga *nånting* i att debattklimatet har förbättrats av att det inte är så manligt dominerat som det var när Afzelius utänämnde sex gubbar till det fåtal som har någon substans (även om det också 1985 fanns åtskillgiga kvinnliga debattörer, vilka Afzelius tydligen inte lyssnade på eller åtminstone inte ansåg ha substans)? Kan den minskade mandominansen även ha påverkat språket till det positiva (känn hur *oskönt* både Myrdals och Afzelius språk är med metaforer som "stjärtgossar", "horor", "grisskära stjärtar", "fiser" etc; jo jag vet att Linda Skugge ibland låter nästan likadan fast med andra måltavlor).
Att, om jag skulle få i uppgift göra en liknande låt idag, skulle det ligga närmare till hands att nämna t.ex. Katrine Kielos, Anna Hellgren, Isobel och, ja, Sakine (även om jag ofta inte håller med dig i sak och vi står långt ifrån varandra på den politiska skalan är dina texter alltid intressanta och tankeväckande).
Jo, jag är vänster, men nej, Afzelius snurrar inte i min CD-spelare. Just nu istället 80-talsbandet The Sound:
"He was with you like she was with me / More than a best friend, a guiding light / But lessons learned and now we have to burn / Our fires in the night / Counting the days towards our new construction / Moving mountains by compulsion / The impulse that shocks us out of our long term decision / I'm counting the days towards our love..."
"I Frankrike är det sedan några år även förbjudet att förneka folkmordet på kristna under första världskriget. I Turkiet är det förbjudet att påstå att samma folkmord har ägt rum. Det är två sidor av samma mynt; statlig styrning som passerat gränsen med råge."
En extremt bra åsikt kring en extremt dålig händelse och förnekelse av samma dåliga händelse är inte två sidor av samma mynt Sakine. Skillnaden är absoult.
3 kommentarer:
På Newsmill skriver Myrdal: "Att man av statligt intresse kan köpa in reklamfolk att göra en fejkad film som den Levande historia nu sprider är inte konstigt. Redan på sextiotalet när vi diskuterade reklambranschen skrev jag ju att sådana personer som gör reklam mot betalning är andens stjärtgossar om de är män och intellektets horor om de är kvinnor; föraktligt folk som säljer sig för pengar."
Och en av Myrdals fans, Alex (som jag lovar står för Alexander, inte Alexandra) kommentarar gillande en text av Björn Afzelius:
" 'Jan Guillou är för manlig /
Anders Ehnmark är skamlig /
och Sven Lindqvist har sjuk fantasi! / Göran Skytte är streber / och Jan Myrdal förleder /
och Anders Harning är ett femstjänigt svin!' / Ja, det gnälls och det gnatas / och det klankas och tjatas / på det fåtal som har nån substans./ Med små grisskära stjärtar / fiser dvärgar på jättar / Det är knappt man tror att det är sant! / 'Dom är sura' sa räven / om dom glänsande bären..."
Nå, om Jan Guillou, Jan Myrdal och Göran Skytte vore några av det fåtal som har substans så skulle vi i sanning ha ett ännu tristare intellektuellt klimat än vad vi har eller haft. Så illa är det dock lyckligtvis inte och det var inte sant heller när Afzelius skrev sin låt 1985.
Göran Skytte för övrigt blev ju, redan innan Afzelius dog av ålderdomssvaghet, en människoföraktade och substanslös högerpopulist av tristaste sort (det är inget fel att vara streber, men det är fel att förakta dem som misslyckas, det gör Skytte). Afzelius text kvarstår dock som hyllning av bl.a. Skytte. Så kan det gå.
Nu kommer jag riskera att bli beskylld för essentialism av ortodoxa likhetsfeminister (det har hänt förr). Men kan det ändå ligga *nånting* i att debattklimatet har förbättrats av att det inte är så manligt dominerat som det var när Afzelius utänämnde sex gubbar till det fåtal som har någon substans (även om det också 1985 fanns åtskillgiga kvinnliga debattörer, vilka Afzelius tydligen inte lyssnade på eller åtminstone inte ansåg ha substans)? Kan den minskade mandominansen även ha påverkat språket till det positiva (känn hur *oskönt* både Myrdals och Afzelius språk är med metaforer som "stjärtgossar", "horor", "grisskära stjärtar", "fiser" etc; jo jag vet att Linda Skugge ibland låter nästan likadan fast med andra måltavlor).
Att, om jag skulle få i uppgift göra en liknande låt idag, skulle det ligga närmare till hands att nämna t.ex. Katrine Kielos, Anna Hellgren, Isobel och, ja, Sakine
(även om jag ofta inte håller med dig i sak och vi står långt ifrån varandra på den politiska skalan är dina texter alltid intressanta och tankeväckande).
Jo, jag är vänster, men nej, Afzelius snurrar inte i min CD-spelare. Just nu istället 80-talsbandet The Sound:
"He was with you like she was with me / More than a best friend, a guiding light / But lessons learned and now we have to burn /
Our fires in the night / Counting the days towards our new construction / Moving mountains by compulsion / The impulse that shocks us out of our long term decision / I'm counting the days towards our love..."
Peace.
"I Frankrike är det sedan några år även förbjudet att förneka folkmordet på kristna under första världskriget. I Turkiet är det förbjudet att påstå att samma folkmord har ägt rum. Det är två sidor av samma mynt; statlig styrning som passerat gränsen med råge."
En extremt bra åsikt kring en extremt dålig händelse och förnekelse av samma dåliga händelse är inte två sidor av samma mynt Sakine. Skillnaden är absoult.
David, detsamma! Uppskattar dina tankar/texter även om vi sällan tycker lika.
Botani, vet inte om jag förstår dig rätt. (Jag tycker förstås att det är tragiskt med folkmordsförnekande och kritiserar ofta Turkiet).
Skicka en kommentar