2011-11-07

Fredens Hus i Uppsala försöker slå rekord i idioti

Det här är så häpnadsväckande snurrigt att det måste kommenteras.

"Tanken är att belysa att det finns andra former av hedersrelaterat våld än de som förknippas med invandrare och som det skrivs om i medierna. Det är en viktig fråga att diskutera framför allt för ungdomar som inte vet att det finns svensk hederskultur, säger verksamhetschef Jesper Magnusson."

Så vad menar då arrangörerna? Håll i er:

"Magnusson nämner våld i form av pennalism men också det våldsamma historiska arv som vi har i Norden där det till exempel inte var länge sedan som barnagan försvann. Men framför allt pratar han om våldet som sker innanför dörrarna till de svenska hemmen."

Here we go again. Utställningen riktar sig till tonåringar. Undrar hur det känns att sprida den här sortens idioti, och vad det beror på. Det har gått så många år sedan Fadime mördades i just Uppsala, vi har ältat frågan så många varv att det inte längre går att skylla på okunskap. Då återstår ren feghet, ohederlighet. Skäms!

Läs gärna engagerade Bahareh Anderssons artikel i Newsmill, det var via henne jag upptäckte fallet.

11 kommentarer:

Anonym sa...

Detta är precis samma ohederlighet som brukar visa sig i diskussioner om den kulturella snedfördelningen bland sexualförbrytare:

"Vad spelar det för roll för offret varifrån våldtäktsmannen kommer?"

Det spelar förmodligen underordnad roll i sammanhanget, men överfört till trafiksäkerhet är det visserligen sant att den förälder som fått sitt barn ihjälkört på garageuppfarten är lika förtvivlad som som om det hänt på motorvägen, men det betyder inte att det är lika säkert att leka på motorvägen som på garageuppfarten.

Jag blir så trött ibland...

moarity sa...

Illa, relativisering är skitfarligt, och att försöka gömma undan problemet (för att de inte ska synas) och avleda, genom att istället peka på "barnaga" å bjäbba om nåt diffust "historiskt arv", är så skevt och så mycket missriktad dum..korrekthet att de gränsar till islamofobi och islamism samtidigt.

Är både Omar och Kamali inblandad eller?

Anonym sa...

Den här debatten är officiellt bortom räddning. Ena sidan vill inte diskutera hedersvåld för att det förminskar "vanligt" våld. Andra sidan vill inte diskutera vanligt våld för att det förminskar hedersvåldet. Det är inget mer än ett gigantiskt cirkelargument, och från mitt perspektiv är alla ni som deltar lika stora idioter. Jag hoppas att ni kan inse det snart också innan ni skadar er själva eller någon i er närhet.

sakine sa...

Obs, hädanefter publicerar jag inte anonyma kommentarer. Hitta på ett nick ni som inte vågar skriva med eget namn.

Julius Hjort sa...

Mitt synfält svärtades av hatet när jag läste om hur kulturrelativister i Uppsala likställer svenska mäns våld mot kvinnor, med hederskultur. Så FEGT och IGNORANT och ÄCKLIGT. Det är så sandlådedumt att genom den enda likheten – våldet – bunta ihop två så olika fenomen och åsidosätta den verkliga distinktionen: psykologin bakom. Kvinnovåld och hedersvåld hämtar sin näring ur helt olika källor.
---
Glöm våldet, såsom ni är vana vid det, en gång för alla. Hedersvåld utförs nämligen i majoriteten av fallen utan att ett enda slag har utdelats. Och utan några hot också. Det är det tryckande kollektivets tysta subtila kvävning som är essensen i hedersvåldet. Och sånt kan de flesta av dagens svenskar inte förstå. Politiker och kulturskribenter inkluderat. Och förstår man inte; Läs då på och fråga, istället för påstå. Och fråga många källor, inte bara Massoud Kamali.
---
Nu ska jag sluta hata. Det är en destruktiv kraft som ingen annan än man själv mår dåligt av. Och så ska jag flytta mina strålkastare mot allt det fina och kärleksfulla i mänskligheten istället. Men jag kommer alltid att stå upp för sanning och rättvisa om någon frågar.

DG sa...

Eget namn i den här debatten och bli brännmärkt för livet? No way! en del måste jobba också, och fel kön dessutom. Får skaffa invandrarnamn i så fall.

Julius Hjort sa...

Det där är 50% sant och 50% skitsnack.
---
Sant i form av att vi lever i en pöbelns diktatur, där den enskilde individen riskerar att få en skränande icketänkande massa mot sig, utan att få uppbackning av det förnuftiga flertalet som nyfiket/skrämt tittar på från sidan
---
Skitsnack i form av att den ovannämnda massan troligen inte lär sätta en kula i nacken på dig utan bara just skräna. Och: Du blir inte av med jobbet. Då får man visa civilkurage och stå upp för sin sak. Vad spelar det dig för roll om någon kallar dig rasist, så länge du själv är medveten om att du inte är det? Så länge man har rent mjöl i sin påse och åberopar förnuftet så drar man det längsta strået

DG sa...

"troligen inte lär sätta en kula i nacken på dig" - Oj tufft sagt

Jag är vetenskapare och har inte tid att kallas "rasist", "sverigedemokrat" och andra tillmälen på fb och nätet. Privat gör jag allt jag kan. På nätet kan jag inte mer än försöka stötta och peppa. De är så situationen är, mr dude.. fråga Gudmundson.

Julius Hjort sa...

Jag håller till stora delar med dig, men samtidigt så är varje tillhörande individ en av cellerna i den organism som vi kallar för samhälle. Många exiliranier i väst har en tendens att säga att Iran EGENTLIGEN är väldigt liberalt, men att det är ockuperat av en brutal regim. Det resonemanget är inte helt sant, visst är det svårt för liberala i Iran att göra sina röster hörda, men samtidigt är Irans samhällssystem delvis en spegel av det iranska folkets vilja. På samma sätt speglar utvecklingen i Sverige folksjälen här. 95 personer kallas för rasist av 5 personer. Och hur svarar dessa 95 då? Jo de ställer sig och gråter och snyftar och gnäller, och blir sedan knäpptysta, istället för att bara rycka på axlarna och säga jaha? Detta är just folksjälen – att gnälla till varandra i tysthet.
---
Men det är också människans natur som sådan. Vi är inget individuellt djur, som björnar och rävar. Vi är ett flockdjur som vargarna. Och därför sker oftast de stora förändringarna i de samhällen där människan finns, under masspyskos. Först i massans anonymitet vågar folk ge sig ut på förändringens väg. Men de bästa besluten fattas nog inte i revolutionen. Utan de bästa besluten kommer i små övervägda portioner, fattade av förnuftiga, sansade individer som hellre resonerar än skriker sig hesa. Och dessa har bäst möjlighet att komma fram där civilkuraget frodas. Sen får alla som uppskattar och stödjer civilkuraget och förnuftet dra sitt strå för att det ska fortleva

Bocken Bruse sa...

Skambrott sprugna ur (o)heders (sub)kulturer är särskilt vidriga. De åsidosätter något fundamentalt hos alla männsikor och djur, nämligen att ta hand om, och rent av offra sig för de små, sina barn.

Förutom att upplysa nyanlända invandrare om hur man ser på detta i landet och en direkt uppmaning att söka sig någon annanstans om man inte känner att man vill ställa upp på dessa värdegrunder så vet inte jag vad man ska göra.

Jag tror ändock att problemt är av övergående natur då även dessa emotionella krymplingar till män blir äldre och ersätts av en yngre generation med en bättre överblick.

Uppsalabo sa...

Själv extrajobbade jag på Fredens Hus (eller Fredsmuseum som det hette då), och stället var redan då ett fullkomligt skämt, en åsikt som delades av alla mina arbetskamrater. Utställningarna var av kriminellt låg kvalitet, fulla med faktafel, det var ointressant, ofoksuerat och tramsigt. Som tur var var många av de få gäster vi fick utländska turister som inte pratade svenska, så vi kunde guida dem på engelska och berätta om helt andra saker än det felstavade tramset man kunde läsa på skyltarna vid montrarna.

Man fick intrycket att verksamheten inte på något sätt gick ut på att ta emot gäster (vi hade noll till tio gäster om dagen, oftast tre eller fyra) utan enbart existerade för att det gäng pensionerade do-gooder-politiker som satt i styrelsen (inklusive en pensionerad kvinnlig moderat landshövding) skulle ha något att roa sig med på fritiden. Självklart på skattebetalarnas bekostnad.

Redan på den tiden genomsyrades allt av ängslig PK-ism, men verksamheten var så kraftlös att man inte gjorde någon större skada. Detta verkar ha förändrats under senare tid.

Däremot är jag ganska chockerad över att Jesper Magnusson utrycker sig på det sättet. Han var min chef och jag fick intrycket att han var en ganska trevlig och klok man.

/Uppsalabo, bekant med Johan Ingerö